Arkivbild. Cathrine Blixth.

Inga belägg för att inkomstutjämningssystemet hämmar kommunal tillväxt

nyheter

2020-04-21 Den kommunala inkomstutjämningen ska bidra till att alla kommuner kan ge likvärdig service. Det har länge befarats att systemet bromsar kommunernas tillväxtambitioner. Riksrevisionens granskning visar att detta saknar empiriska belägg.

Inkomstutjämningen är den ekonomiskt största delen i det kommunala utjämningssystemet, som skapats för att alla kommuner ska kunna ge likvärdig service, uppges i ett Pressmeddelande.

Baserat på nationalekonomisk teori och viss internationell forskning har det framförts att systemet kan leda till att kommuner sänker sina tillväxtambitioner, eftersom ökade inkomster hos kommuninvånarna leder till sänkta bidrag från utjämningssystemet.

För att ta reda på om detta stämmer har Riksrevisionen analyserat effekterna av tre regeländringar mellan 2001 och 2014 som sänkte utjämningsgraden för vissa kommuner. Granskningen visar att det inte finns några empiriska belägg för att inkomstutjämningssystemet har de befarade negativa effekterna.

Riksrevisionen konstaterar samtidigt att inkomstutjämningssystemets komplexitet i kombination med metodologiska svårigheter gör att det heller inte finns några entydiga bevis för motsatsen.

– Av granskningen kan vi dock se att det kommunala tillväxtarbetet är en bredare fråga än enbart ökad skattekraft, och att kommunerna ofta samarbetar med varandra i tillväxtfrågor. En väg framåt är att fördjupa sig ytterligare i hur det lokala tillväxtarbetet fungerar och vilka mekanismer som ligger bakom den lokala tillväxten, säger Heléne Berg, projektledare för granskningen.

Rekommendationer i korthet

Mot bakgrund av att det saknas kunskap om den kommunala inkomstutjämningen har negativa effekter på kommunernas tillväxt, rekommenderar Riksrevisionen regeringen att allsidigt och löpande analysera detta. Regeringen bör också se till så att förutsättningarna är goda för att utvärdera framtida regelförändringar i inkomstutjämningen.

– Konsekvensen av att det saknas kunskap om vilka bieffekter inkomstutjämningen har på tillväxten är att det inte går att veta om inkomstutjämningen är utformad på ett ändamålsenligt sätt. Det går heller inte att veta vilka konsekvenser eventuella förändringar får på tillväxten, säger riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet.

Upplagt: Barbro Ericson

Foto: Cathrin Blixth

affarsnyttnorr