Vad säger viltförvaltarna om björnstammen

nyheter

2018-04-17 Efter vårt reportage om de närgångna björnarna som fotograferades i Gubbhögen förra sommaren tog Affärsnytt Norr kontakt med ansvariga handläggare på Länsstyrelsen. Både i Jämtland men också i Västernorrland. Hur tänker ni hantera den växande björnstammen var frågan och björnbilderna från Gubbhögen bilades.

Brevet som Affärsnytt Norr skickade till Länsstyrelsen i Jämtland och Västernorrland hade följande innehåll:

De här två bilderna, togs i fjol,  fick jag från en kvinna i byn Gubbhögen, ligger 50 km norr om Strömsund. Där har de haft problem med närgångna björnar under de senaste åren och de tycker inte att tillvaron känns trygg. (Hänvisar till artikel i Affärsnytt Norr).

Tacksam för ett svar som kan kännas upplyftande för de som drabbas ute i byarna. Det är att betrakta som allvarliga händelser. Kan Länsstyrelsen förstå kravet på ökad tilldelning eftersom tätheten gått över styr. Här nedan har vi svaren från ansvariga viltförvaltare:

Henrik Hansson på Länsstyrelsen i Östersund ger oss följande svar:

Förvaltning av rovdjur är en mångfacetterad verksamhet och det är många som berörs av rovdjuren. Länsstyrelserna ansvarar för förvaltningen av björn, och beslutar om licensjakt för att reglera populationen i länet. Syftet med licensjakten framgår bl.a. av det förra licensjaktsbeslutet och det är i huvudsak att följa VFD, Viltförvaltningsdelegationens, beslut om att nå målet om 650 björnar i länet där antalet björnar får variera mellan 500 – 800 individer. Att minska skadorna för rennäringen till maximalt 10 % förluster på grund av rovdjurspredation, att nå länets målsättning för björnstammens.  storlek, utbredning och dynamik och att bidra till att björnen betraktas som en resurs snarare än skadedjur av länets befolkning. Och detta med så små konsekvenser som möjligt för rovdjursstammarna som  möjligt.

Länsstyrelsen fattar även beslut om skyddsjakter, oftast under våren när hungriga björnar tar sig till renarnas kalvningsområden där de tar renkalvar.  Länsstyrelsen tar efter ansökan och handläggning ställning till om det finns anledning att besluta om avlivning eller ej.

När resultatet av björnspillningsinventeringen 2015 kom så konstaterades att Jämtland berördes av 907 björnar 2015, varav 65 individer delades med Västernorrland. Utvecklingen i länet har sedan dess varit en årlig minskning om ca 6 % fram till 2017, baserat på de björnobservationer som jägarna rapporterat in under de senaste 8 åren (2008-2016). Utifrån spillningsinventeringen 2015 och utvecklingen sedan dess uppskattades björnpopulationen 2017 till ca 770-780, strax under övre gränsen av förvaltningsintervallet som VFD beslutat om.

Under de senaste åren har det årliga uttaget legat på 80 björnar men 2017 ökades det till 90 björnar (70 björnar under licensjakt och 20 hade då redan avlivats under skyddsjakt, däribland flera honor med ungar ). Antalet 70 björnar beslutades för att öka takten på minskningen av populationen.

Det går inte att redan nu säga något om hur många björnar som kommer att tilldelas i årets licensjakt. Det måste vi besluta om senare i vår när vi vet hur många björnar som skjuts under skyddsjakterna och när vi har uppskattat utvecklingen utifrån de senaste informationen i björnobservationerna. Målet är att populationen ska ligga på 650 individer, vilket vi kommer att nå inom tre år om ingen förändring sker i trenden av utvecklingen. Det är viktigt att använda längre tidsperioder när man ser på trender och inte utgå ifrån resultat från år till år.

Vanligen så är björnen skygg och undviker människor, men de kan komma nära bebyggelse. Det är inte ett onaturligt beteende, men oönskat. På våren när det finns ont om mat i skogen kan björnar lockas av spirande gräs på gräsmattor eller i dikeskanter. När det gäller närgångna björnar så är det polisens ärenden. Björnar som letar mat i soptunnor och rör sig nära bebyggelse och kan antas vara farliga för människors säkerhet får avlivas av polisen om det inte finns någon annan tillfredställande lösning.

Det finns en hel del åtgärder man kan vidta själva för att förebygga problem med närgångna björnar. Till exempel att aldrig mata björnar, att inte stanna och gå ur bilen om man ser en björn på vägen eller i diket.  Att städa bort allt som luktar mat i närheten av bostaden. Att förvara soptunnor i uthus eller garage. Att inte kasta skräp och matrester på vägen eller nära bebyggelse och städa efter sig när man rastat.

Det är svaret som Henrik Hansson på Länsstyrelsen lämnar till Affärsnytt Norrs läsare.

Privat bild.Privata bilder.

Från Västernorrland har Lars Wiklund viltförvaltare gett oss följande svar på samma frågor som ställdes till Länsstyrelsen i Jämtland. Hans svar är:

För Västernorrlands del kan jag ge dig ett tydligt svar. Vi har för avsikt att minska björnstammen till den målsättning vi satt i vår förvaltningsplan, dvs ca 200 björnar. Därför fördubblade vi avskjutningen till 40 björnar hösten 2017. Vi kommer fortsätta att ligga på dessa avskjutningsnivåer och följa jägarnas björnobs och se så att stammen visar en vikande trend. Vi tar också människors rädsla och oro på största allvar i vår björnförvaltning.

 

 

 

affarsnyttnorr