Arkivbild Be.

Arkivbild Be.

Tydliga brister i landsbygdsprogrammet

nyheter

2018-10-18 Landsbygdsprogrammet är till för att utveckla landsbygden, men utformningen har gjort det svårt att nå målen. Dessutom har ansvariga myndigheter inte fått tillräckliga förutsättningar att utföra sina uppdrag, och det har inte gjorts några uppföljningar eller utvärderingar som kan bidra till förbättringar under pågående programperiod eller i framtiden

Landsbygdsprogrammet är en del av det gemensamma EU-arbetet med att skapa ”smart och hållbar tillväxt för alla”. För den nuvarande programperioden 2014–2020 har det avsatts cirka 37 miljarder kronor för det svenska landsbygdsprogrammet, varav ungefär 60 procent består av svensk medfinansiering, uppges i ett Pressmeddelande.

Tydliga brister i landsbygdsprogrammets utformning och genomförande

Under de första fyra åren av programperioden har många som ansökt om stöd fått vänta länge på beslut och utbetalningar, och de ansvariga myndigheterna har haft svårt att utföra sina uppdrag. Mot den bakgrunden har Riksrevisionen granskat om landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 har utformats och genomförts på ett effektivt sätt.

– Riksrevisionens övergripande slutsats är att landsbygdsprogrammets utformning gör det svårt att nå programmets mål, säger riksrevisor Helena Lindberg.

EU har vissa krav på hur landsbygdsprogrammet ska genomföras, men medlemsländerna kan delvis själva bestämma omfattning, utformning och vilka insatser som ska ingå. Den svenska regeringen valde ett brett programupplägg med ett stort antal åtgärder med i flera fall små budgetar.

– EU:s regelverk är komplicerat och ställer krav på omfattande dokumentation och nya it-system för rapportering. Tillsammans med det breda svenska programmet har detta medfört ökade administrativa kostnader och försenade utbetalningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Därutöver har utvecklingen av de it-system som ska användas i stödadministrationen varit försenade och ofta brustit i funktionalitet.

– Jordbruksverket och länsstyrelserna har inte hunnit bedöma ansökningar och betala ut stöd i tid. Risken är att dessa problem kvarstår under hela programperioden, säger Annelie Jansson Westin, projektledare för granskningen.

Granskningen visar också att den omfattande dokumentation och redovisning som EU-reglerna kräver inte ger information om insatsernas resultat och effekter, och därför har ett begränsat värde. Inte heller den löpande nationella uppföljningen gör det möjligt att bedöma om målen kan nås.

– En stor del av landsbygdsprogrammet finansieras med svenska skattemedel. Det behövs kunskap om resultat och effekter för att avgöra om målen nås och om programmet genomförs på ett effektivt sätt, säger Helena Lindberg.

affarsnyttnorr