Bostadsbidraget en skuldfälla

nyheter

2018-03-1 Systemet med återkrav av bostadsbidrag leder till att barnfamiljer med låg ekonomisk standard ofta hamnar i skuld. Riksrevisionens granskning visar att de förändringar som nyligen föreslagits är ett steg i rätt riktning, men att bidragsformen bör ses över i sin helhet.

Bostadsbidraget kan vara en skuldfälla för hushåll med låga inkomster och därför är en översyn är nödvändig.

Systemet med återkrav av bostadsbidrag leder till att barnfamiljer med låg ekonomisk standard ofta hamnar i skuld. Riksrevisionens granskning visar att de förändringar som nyligen föreslagits är ett steg i rätt riktning, men att bidragsformen bör ses över i sin helhet.

Bostadsbidrag är en behovsprövad förmån till barnfamiljer och ungdomar i åldern 18–28 år. Cirka 175 000 hushåll har idag bostadsbidrag, varav 144 000 är barnhushåll och  cirka 31 000 ungdomar.

Den bidragssumma som månatligen betalas ut baseras på en uppskattning av årsinkomsten, och är preliminär. Det slutliga bidragets storlek bestäms först efter en avstämning upp till två år efter första utbetalningen.

Om inkomsterna varit större än vad som angavs vid ansökningstillfället blir bidragsmottagaren återbetalningsskyldig, vilket årligen drabbar cirka 80 000 hushåll. En femtedel av återkraven betalas inte in i tid, och hushållet kan i värsta fall hamna hos Kronofogden.

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i konstruktionen med återkrav. Granskningen visar bland annat att återkravsbeloppen är högst för hushållen med lägst ekonomisk standard, och att höga återkravsbelopp ofta leder till skuldsättning.

– Andelen hushåll som får återkrav har ökat de senaste tio åren. Att återkravsbeloppen samtidigt blivit allt högre, och är som allra högst för barnfamiljer med lägst ekonomisk standard, riskerar att motverka bostadsbidragets fördelningspolitiska syfte, säger riksrevisor Stefan Lundgren i ett Pressmeddelande.

Det är inte ovanligt med hushåll som får återkrav år efter år, och att nybeviljade bostadsbidrag används för att betala återkravet från året före. För de resurssvagaste hushållen riskerar konstruktionen att vara en skuldfälla som kan vara svår att ta sig ur, säger Ingvar Önnhage, projektledare för granskningen.

Regeringen har aviserat en översyn av regelverken om underhållningsstöd och bostadsbidrag, och Försäkringskassan föreslog i januari 2018 att bostadsbidraget ska göras om i samband med att direktåtkomst till månadsuppgifter om inkomst under nästa år blir tillgängliga hos Skatteverket.

Det är ett steg i rätt riktning som skulle lösa en stor del av återkravsproblematiken. Men reglerna för bostadsbidraget är drygt 20 år gamla och präglas av den ekonomiska kris som rådde när de infördes. Vår uppfattning är därför att bostadsbidraget behöver ses över i grunden, säger Stefan Lundgren.

 

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att:

  • initiera en bred översyn av bostadsbidraget, och att i detta ta hänsyn till det förslag som Försäkringskassan överlämnade i januari 2018,
  • utveckla uppföljningen av återkraven, samt
  • ge Försäkringskassan i uppdrag att förbättra möjligheterna till dataanalys.

Eftersom det tar tid att ändra reglerna rekommenderar Riksrevisionen Försäkringskassan att:

  • intensifiera arbetet med att minska risken för höga återkrav,
  • öka användningen av avbetalningsplaner, samt
  • öka fokus på informationsinsatser som syftar till att minska risken för höga återkrav.

Rapporten finns att ladda ner från Riksrevisionens webbplats

affarsnyttnorr