Här kan man skönja dragen taggtråd överst på trästaketet draget mellan gränsen Norge - Sverige.

Historik kring Flyktingloppets tidiga år

nyheter

Flyktingloppet innehar en historia som inte många känner till, men det var några män som från början sydde ihop en tävling mellan Norge och Sverige till minne från kriget i Norge och människors flykt till Sverige. Det var Olof Harald Sandström som var banbrytare och general, Arnold Elvseth, Leif Sander Aagård och därefter tillkom Torsten Berglund.

Vi fortsätter att återge lite händelser som är hämtade ur Flyktingloppets minnesbok:

Olof Harald Sandström berättade för intervjuaren Gunnar Solum om olika utmaningar som arrangörerna ställdes inför. Bland annat när en japan, Matsuhashi, vann loppet och det fanns ingen nationalsång att tillgå. Men det problemet löstes också.

”Vid en av tävlingarna kom en japan i mål som segrare. Segraren skulle ju enligt traditionen ha sin nationalsång och vem fasiken hade räknat med en japansk seger. Jag frågade Matsuhashi hur vi skulle klara av det, och han svarade:

–Jag har en vän, en flicka i Stockholm. Hon spela den. Telechefen trodde det skulle gå att ordna en förbindelse och en överföring telefonledes från Stockholm, Vi ringde upp flickan, hon la hörluren intill pianot och spelade medan vi gjorde ett upptag. Nog skrapade det en del i högtalaren vid överföringen, men Matsuhashi var så rörd att han inte märkte de och de övriga hade väl knappast hört melodin som den skulle vara. Så allt gick bra. Detta var alltså i början av 50-talet.

Kranspöjk och kranskulla vid 2025 års Flyktinglopp. Foto: Anders Blixth

Det ordnades med kranskulla och kranspöjk som förgyller tillvaron lite extra. I kyrkan var det  flaggborg, sång och prisutdelning samt nationalsånger som är bland de traditioner som fått deltagarna att komma tillbaka år efter år. Jag minnes ett år – Ola Kvalis dikt hade en strof där det hette – ”när vi rekker hverandre hender—” Då den strofen blev läst reste sig alla, och bänkraderna i kyrkan och mittgången var fyllda av människor som räckte varandra händerna. Mången tår sågs i ögonvråna i det ögonblicket.

Jag minns också ett år då två ungerska flyktingar åkte. Den ene tvingades bryta loppet, men den andre fullföljde, så som det ju också många gånger var i verkligheten under krigsåren. De två stod under prisutdelningen och grät då en bit av ungerska nationalsången spelades. Då de skulle bryta upp om kvällen föll de igen i tårar. Det var som om hela atmosfären kring och bakom Flyktingloppet rev loss minnen inom dem, landsflyktiga som de ju var i ett främmande land.

Strålande sol och fina förhållanden under Flyktingloppet 2025. Foto: Anders Blixth.

Mest minns man sol och fint skidföre, men bara sol och glädje har det inte alltid varit under de 29 år som tävlingen avverkats. Det har sett hopplöst ut många gånger med såväl för mycket som för lite snö och det har spöregnat.  Men vi har aldrig gett upp och tack vare en enastående insats har det blivit Flyktinglopp varje år.

Här har vi Flyktingloppets huvudsponsor engcon, Stig Engström och sonen Martin. Foto: Be 2025.

Flyktingloppet får allt större deltagarantal och för några år sedan skulle jag sagt max 1.000. Nu säger jag med stor överbevisning 2.000. Det var Olof Harald Sandström tävlingsgeneral,  som kände att den utvecklingen var inom räckhåll. Sandström föddes 1913 och avled 1997 och var bosatt i Gäddede.

Upplagd text: Barbro Ericson