Friluftslivet skapar allt större ekonomiskt värde

nyheter

– Undersökningen sätter fingret på hur enormt stor betydelse friluftslivet har, inte bara för oss som individer, vårt välbefinnande och vår gemenskap, utan också för det svenska samhället rent ekonomiskt, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv i ett pressmeddelande.

Friluftslivet skapar många värden för människor och vårt land. Några av dessa uppstår genom den konsumtion som deltagande i olika slags friluftsaktiviteter genererar. Den nya studien som Mittuniversitetet gjort på uppdrag av Svenskt Friluftsliv, slår fast att sex av tio vuxna svenskar hade utgifter för friluftsliv, för egen och/eller för andras räkning, som sammanlagt uppgick till 154 miljarder kronor. Jämfört med 2009 har utgifterna ökat med 60 procent, efter att siffrorna justerats för förändringen i prisnivå. Merparten av pengarna, 82 %, spenderades här i Sverige.

Vistelser i naturen ger positiva effekter för samhället. Besökare vid olika naturattraktioner spenderar pengar vilket genererar intäkter för lokala företag, boende, restauranger och transporttjänster, vilket i sin tur stimulerar ekonomisk tillväxt. Studien visar att friluftsrelaterade utgifter förra året bidrog med fler än 167 000 arbetstillfällen, vilket också är en markant ökning från siffran 75 000 för 13 år sedan. Dessutom ger friluftslivet nu ett förädlingsvärde i den svenska ekonomin motsvarande nästan 75 miljarder kronor.

– Studien visar att friluftslivets allt större bidrag till svensk ekonomi är viktigt och måste tas med vid prioriteringen av politiska beslut, men också när det gäller kommunernas och länens planering av till exempel investeringar i och upprustning av befintliga spår, leder och rekreationsområden, säger Josefine Åhrman.

Andra värden än rent ekonomiska

Friluftslivet representerar också flera upplevda värden, som inte är lika enkla att mäta som de ekonomiska. Att vistas i naturen har flera positiva effekterför individer och samhälle, då naturmiljön erbjuder en mängd möjligheter till fysisk aktivitet och avkoppling. Att delta i aktiviteter som vandring, cykling och skidåkning bidrar till en hälsosam livsstil, och för många har vistelser i naturen en lugnande effekt som förbättrar det mentala välbefinnandet. Dessutom visar forskning att friluftslivet erbjuder möjligheter för människor att utmana sig själva och bemästra nya färdigheter, vilket kan öka självförtroendet och ge möjligheter till reflektion, faktorer som i sin tur bidrar till en känsla av mening och identitet.

– En viktig poäng är att friluftslivet kan skapa samhällsnytta långt bortom rapportens resultat. Friluftsinslag i hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete minskar de skenande kostnaderna för vård och omsorg när en större andel av vår befolkning lever längre. Genom att sänka trösklarna för hela åldersspannet, från barn till äldre, och genom att finnas i såväl städer som glesbygd i hela landet, spelar friluftsorganisationernas arbete en viktig roll för inlärningen, folkhälsan och vår livskvalitet i stort, säger Josefine Åhrman.

*Siffran anger värdet för 2022–23 efter att det justerats till 2009 års prisnivå, för att jämförelsen ska bli korrekt. Den faktiska summan 2022–23 var 191 miljarder kronor, och utöver det ytterligare 75 miljarder kronor i förädlingsvärde.

Se utvalda nyckelsiffror i faktarutor nedan, och läs hela rapporten här: https://svensktfriluftsliv.se/wp-content/uploads/2023/11/rapport-friluftslivets-ekonomiska-varden_2023-11-02.pdf

FAKTA OM STUDIERNA

Föregående studie gjordes 2009 genom att utgå från 43 olika friluftsaktiviteter som valts baserat på vetenskaplig forskning. Ett representativt urval av deltagare fick bland annat svara på frågor om sina ekonomiska utgifter för friluftsliv.

Under 2022 har studien upprepats, för att mäta skillnaden på direkta ekonomiska effekter, indirekta effekter och svenskarnas värdering av friluftslivet. Datainsamlingen gjordes via Norstats, och 6118 deltagare svarade på en enkät. Urvalet var viktat på kön, ålder och geografi för att spegla den nationella demografiska fördelningen.

Studien är genomförd av Mittuniversitetet (Högberg et al, 2023).

Siffror i jämförelse(omräknade till 2009 års pengavärde, cirkasiffror)

                   2009                      2022                   

Friluftsrelaterade utgifter                           97                          154 (+60%)
(miljarder kronor)

Varav i Sverige                                          75%                       82%

Förädlingsvärde (miljarder kronor)            34                          75

Arbetstillfällen i Sverige                            75 600                   167 300

Nya studien: Ekonomiska utgifter för friluftsaktiviteter

• Under perioden maj 2022 till april 2023 var de aktiviteter som svenskarna haft utgifter för mestadels vardagsnära aktiviteter, precis som undersökningen 2009 visade. Nöjes- och motionspromenad, ströva i skog och mark, picknick och grilla samt bad/dyk är de aktiviteter som det är vanligast med utgifter för.

• Utgiftsmönstren är påfallande lika 2022–23 jämfört med år 2009. Utgifter för promenad, löpning, naturstudier, orientering, paintball/geocaching, ridning, klättring och rullskridskor är relativt jämnt fördelade över året, andra aktiviteter följer väntade årstidsvariationer.

• Svenskarna spenderade 2022–23 i genomsnitt ca 22 300 kr på friluftsaktiviteter. Detta var nästan dubbelt så mycket som 2009 i nominella termer, men omräknat till reala termer är det ca 5 000 kr högre utgifter än 2009.

• Ca 18 200 kr av utgifterna för friluftsliv 2022–23 spenderades i Sverige (11 200 kr inom den egna regionen och ca 7 000 kr i övriga Sverige) och ca 4 100 krutomlands. Jämfört med 2009 har andelen som spenderades utomlands minskat något, vilket skulle kunna vara en pandemieffekt.

• Boende står för störst andel av utgifterna, 24 %, följt av livsmedel och drivmedel om 15 % vardera. Tjänster kopplade till friluftsliv såsom guidning och entré står för 4 % och reparationer står för 6 %.

• Svenskarna spenderade i genomsnitt mest under sommaren, precis som 2009 minst under vårvintern (januari-april), vilket skiljer sig från 2009 då hösten var perioden med lägst utgifter.

• Det är liten årstidsvariation i utgifter för transport och entré/guidning, medan drivmedel och livsmedel har högst utgifter under sommaren, och utgifterna för boende var högst under januari-april.

• Män har i genomsnitt högre utgifter än kvinnor relaterat till friluftsliv.

• Äldre personer har lägst utgifter för friluftsaktiviteter och högst utgifter har, något överraskande, de två yngsta ålderskategorierna.

• Det finns inget tydligt mönster kring utgifter för friluftsliv och utbildning.

• Personer med högre inkomster har i genomsnitt högre utgifter för friluftsliv, men mönstret är blandat.

• Personer som lever i hushåll med barn har i genomsnitt högre utgifter.

Nya studien: Effekter av friluftsutgifterna på svensk ekonomi/sysselsättning

• Boende, livsmedel och utrustning (plus reparation) är de kategorier som respondenterna haft utgifter för som bidrar mest till svensk ekonomi. Friluftsrelaterade utgifter bidrar totalt med ett förädlingsvärde om närmare 75 miljarder kronor.

• Vad gäller sysselsättning bidrar friluftslivet med ca 167 300 arbetstillfällen direkt och indirekt. Samma kategorier som ovan – boende, livsmedel och utrustning plus reparationer – har störst effekt på sysselsättningen.

Upplagd text o foto: Barbro Ericson