– Det handlar om två statliga program som satts samman för att genom effektivisering möta en kommande kris inom byggsektorn. Grundorsaken är den katastrofala befolkningsminskningen. Enligt en analys kommer det inte att finnas arbetskraft nog för underhåll någon gång under 2030-talet. Nybyggnationer kommer därmed att vara uteslutet, säger han.

Krister Blomgren beskriver en japansk byggsektor som är tyngd av snårig byråkrati och kontraproduktiva regler. Ett exempel är att grävmaskinerna begränsats av att de bara får bära ett visst antal kilon. Detta medför att ett fäste tillsammans med tiltrotatorn inte har varit tillåtet.

– I dagsläget har 90 procent av grävmaskinerna inga maskinfästen. Det leder till att man vid byggande måste ha flera grävmaskiner på plats, när det skulle räcka med en. Man tror lätt att Japan är ett väldigt utvecklat land, men det stämmer inte gällande allt. Men nu är de där reglerna på väg att luckras upp.

”Helt enkelt är det inte”

Det ena programmet (SME) riktas mot små och medelstora företag som staten vill hjälpa att uppgradera sin teknik för att bli effektivare. Det är inte kopplat till enbart statliga uppdrag. Tiltrotatorer och grävmaskiner utrustade med tiltrotator kan kvalificeras som bidragsberättigade produkter om de är registrerade i den officiella produktkatalogen.

– Det är ett oerhört generöst upplägg, men ganska snårigt och märkligt med rabatt också på basmaskinen. Takbeloppet är 6 miljoner kronor. Man kan säga att om de ändå skulle ha köpt en grävmaskin får de den och rotatorn gratis.

– Problemet är att företaget måste bevisa sin ökade effektivitet och intjäning. Kan de inte bevisa att så är fallet gäller återbetalning under fem år. Där är vi med och försöker hjälpa till så att det blir rätt. Men helt enkelt är det inte.

Det andra programmet (MLIT) börjar gälla efter årsskiftet och är bara kopplat till att den aktuella entreprenören utför statliga och andra offentliga byggprojekt.

– Entreprenörer som använder en tiltrotator kan få högre ersättning per timme eller maskindag.

Då betalar sig investeringen

En rotator kostar 250 000 kronor. Enligt Krister Blomgren tjänar köparen vanligtvis in utlägget på omkring nio månader på grund av effektivisering.

– Men inom MLIT-programmet får företagaren 1,3 till 2,3 gånger så mycket betalt för ett arbete, så i det fallet betalar sig investeringen ännu snabbare. Sedan kan företaget dessutom ju arbeta för andra uppdragsgivare med sin nya utrustning, säger Krister Blomgren.

Strömsund är fortfarande hemmaort för Engcon. Här arbetar 250 anställda med att tillverka tiltrotatorer till grävmaskiner och andra redskap. Det var här som Stig Engström grundade sitt företag och kämpade på under svåra tider på 1990-talet, med kronofogden i hasorna. Men sedan vände det med besked. Sommaren 2022 börsintroducerades bolaget – och Stig Engström – som bor kvar i Strömsund – blev samtidigt 5 miljarder rikare.