tn_DSC09564

Förbättringsmöjligheter i skyddet av värdefull skog

nyheter

2018-06-16 Brister i insatser, kunskap och samordning av statistik gör att skyddet av värdefull skog i Sverige inte är så effektivt som det skulle kunna vara. Det är en av slutsatserna i Riksrevisionens granskning som publiceras idag.

 

Brister i insatser, kunskap och samordning av statistik gör att skyddet av värdefull skog i Sverige inte är så effektivt som det skulle kunna vara. Det är en av slutsatserna i Riksrevisionens granskning som publiceras idag.

Staten lägger årligen två–tre miljarder kronor på skydd och skötsel av värdefull natur, däribland skog. Skyddet av värdefulla skogsområden är en viktig del av arbetet för att nå riksdagens mål för miljö och friluftsliv.

Riksrevisionen har granskat om statens insatser på ett effektivt sätt bidrar till att målen nås. Riksrevisionens slutsats är att kostnadseffektiviteten kan förbättras. Exempelvis finns utrymme att öka skyddets kvalitet och funktion. Dessutom behöver redovisningen av statistik utvecklas.

– Staten har hittills främst fokuserat på att nå arealmål på nationell nivå. Vår bedömning är att arbetet i högre grad än tidigare också bör fokusera på områdenas kvalitet och funktion, säger riksrevisor Ingvar Mattson.

För att nå högre kvalitet och funktion i skyddet behövs ökad kunskap om skyddsvärda områden, skyddsbehov i olika regioner och frivilliga avsättningar, så att myndigheterna kan göra effektiva prioriteringar. Dessutom behövs ökade skötselinsatser i skyddade områden.

Att skydda områden med något lägre skyddsvärden kan vara kostnadseffektivt om även ersättningen som betalas ut är lägre. Granskningen visar dock att det idag till stor del saknas möjligheter att minska kostnaderna för skyddet genom att använda alternativa skyddsformer.

Ett exempel på att detta inte fungerar är det kompletterande arbetssättet för formellt skydd av skog, Nya Komet. Med dagens konstruktion saknar det förutsättningar att vara kostnadseffektivt, säger Ingvar Mattson.

För att fortsatta insatser ska vara effektiva behöver de planeras med utgångspunkt i hur långt ifrån målen vi befinner oss. Men då behöver samsynen och samordningen mellan inblandade parter öka, konstaterar Riksrevisionen.

– För att möjliggöra en transparent och jämförbar uppföljning av målen till riksdagen behövs en ökad samsyn kring vilka arealer som ska tillgodoräknas formellt skydd respektive frivilliga avsättningar, samt en ökad samordning av statistik, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för granskningen i ett Pressmeddelande.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat:

  • kartlägga vilka regionala skyddsbehov som återstår för att målen ska kunna nås,
  • initiera en översyn av Nya Komet i syfte att öka möjligheterna till kostnadseffektivitet,
  • se över länsstyrelsernas möjligheter att arbeta strategiskt med skydd av värdefull skog, samt
  • tydliggöra ansvarsfördelningen mellan staten och markägare.

Dessutom rekommenderas Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att samordna rapportering och uppföljning av miljömålen, samt att utarbeta gemensamma kriterier för när omvandling av frivilliga avsättningar till formellt skydd kan vara motiverad.

Skogsstyrelsen bör även tydligare kommunicera vilken ansvarsfördelning som gäller mellan skogsägare och staten för att nå de uppsatta målen.

 

affarsnyttnorr