Valmöjligheter välja gymnasieskola granskat
nyheter
2018-10-30 De utökade möjligheterna att välja gymnasieskola har haft små men positiva effekter på elevernas framtida inkomster och utbildningsnivå. Det visar Riksrevisionens nya granskning. Störst betydelse har förändringarna haft för barn till föräldrar med låg utbildningsnivå.Enligt OECD:s mätningar har studieresultat och likvärdighet i den svenska skolan försämrats över tid. En delförklaring har ansetts vara den ökande boendesegregationen, men även det fria skolvalet har angivits som orsak.
Riksrevisionen har därför granskat vilka effekter de utökade valmöjligheterna till gymnasiet har haft på inkomst, arbetslöshet och högre studier tio år efter avslutad gymnasieutbildning. Granskningen omfattar elever i kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö – som tidigt fick utökade möjligheter att välja gymnasieskola.
Resultaten visar att de utökade valmöjligheterna har haft små men positiva effekter på elevernas inkomster, som ökade med två procent. Någon effekt vad gäller framtida arbetslöshet har däremot inte kunnat påvisas i granskningen.
Barn till lågutbildade föräldrar, som saknar gymnasie- eller högskoleutbildning, är den grupp som gynnats mest. Förutom effekter på inkomster ökade även andelen av dessa elever som senare tog högskoleexamen.
– Bland de barn till lågutbildade föräldrar som ingick i granskningen ser vi en tydlig ökning av andelen som tagit en högskole- eller universitetsexamen tio år efter gymnasiet. Från 35 till 42 procent, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Granskningen visar på skillnader mellan elever födda utomlands eller som har föräldrar som är födda utomlands, och elever födda i Sverige. För den förra gruppen hade möjligheten att välja gymnasium inte några säkerställda effekter på inkomster eller högre utbildning.
För elever födda i Sverige hade dock de utökade valmöjligheterna en positiv effekt. I praktiken gjorde detta att skillnaden i övergång till högre studier mellan elever som är födda utomlands och elever som är födda i Sverige ökade – och att likvärdigheten i gymnasieskolan i detta hänseende har minskat.
– Det understryker betydelsen av arbetet med att säkerställa att alla skolor håller hög kvalitet. Och att alla elever får det stöd och den information som de behöver för att kunna göra bästa möjliga val utifrån sina förutsättningar, säger Helena Lindberg.
Granskningen har omfattat elever i kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö – som samtliga ligger i storstadsregioner med goda förutsättningar att välja gymnasieutbildning och -skola.
– De effekter som granskningen visat ligger därför troligen i överkant jämfört med landet som helhet, och i synnerhet jämfört med kommuner i glesbygd, säger Krister Sund, projektledare för granskningen.
