Vågar inte ta ställning

nyheter

Just hemkommen från en föreläsning av Gudrun Schyman FI på Folkets Hus i Strömsund och jag hade önskat en ännu längre tid med henne. Hon är verbal, har alltid varit säker på sin sak— men. Jag blev förvånad över en sak. Jag nämnde ordet ”invandrare och invandrares registrerade brottslighet i Sverige. Då brakade helvetet löst. I publiken satt människor som fullkomligt kokade av ilska när jag uttryckte mig ”invandrare”. Det heter inte så. För någon dag sedan tog jag fram en rapport från BRÅ, brottsförebyggande rådet, och jag kan inte hålla mig ifrån att publicera förordet i denna text som följer:

Ett syfte med rapporten är att få en bild av hur invandrare och svenskar skiljer sig åt i den registrerade brottsligheten i dag. Sedan uppgifterna, som låg till grund för den förra studien, samlades in har det svenska samhället genomgått en ekonomisk kris som bland annat resulterat i en ökad konkurrens om jobb på arbetsmarknaden.

Parallellt med denna utveckling har antalet invandrare från krigsdrabbade länder både inom och utom Europa ökat kraftigt. De utrikes födda som bosatt sig i Sverige under 1990-talet har därför haft särskilt svårt att etablera sig i det svenska samhället.

Det finns all anledning att förmoda att bilden av brottsligheten bland svenskar och invandrare förändrats en del sedan förra studien.  En del kritiker har ifrågasatt nödvändigheten av en ny undersökning om brott bland svenskar och invandrare och menar att den är till mer skada än nytta. Det finns en risk att uppgifter rycks ur sitt sammanhang och presenteras på ett sätt som förstärker ett vi- och dom-tänkande. Sådana farhågor får man inte nonchalera.

Brå har dock gjort bedömningen att en kunskapsbaserad bild av svenskars och invandrares brottslighet är bättre än en bild som är grundad på gissningar och personliga uppfattningar. Avsaknad av aktuella fakta om brottsligheten bland utrikes födda och deras barn underlättar att myter skapas och befästs. Om den registrerade brottsligheten visar sig vara påfallande hög i några grupper av utlandsfödda så försvinner inte problemen om man inte belyser dem och talar öppet om dem.

Mina ord

Det är just av den anledningen jag under mötets gång lyfte frågan, bland annat till de kommunrepresentanter som satt i lokalen. ”Vad gör ni och vilka informationer går ni ut med till de nyanlända”. Jag fick inget svar. Man kan inte stoppa huvudet i sanden och låtsas som om inte problemen finns. De finns och det vet de flesta men ingen, jag säger ingen, vågar öppna munnen och belysa situationen. På grund av att då är man rasist!! En politiker, om det var på höger eller vänsterkanten, får vara osagt, men han sa en gång: Invandrare skall lära sig svenska språket, de skall vara aktiva att söka jobb. Det accepterades. Men om gemeneman säger något liknande idag, ja då får man en stämpel på sig att vara mot invandring. Och som sagt, den reaktionen fanns där också idag.

Fortsätter med fakta från Brå

En korrekt bild av problemens omfattning och utveckling torde i stället vara den bästa grunden för att analysera förhållandena och förbättra alla invånares förutsättningar att fungera väl i Sverige, oavsett etnisk härkomst.  Syftet med Brå:s projekt om brott bland svenskar och invandrare är att med vetenskapliga analysmetoder undersöka hur ”svensk och utländsk bakgrund” tillsammans med andra sociala faktorer bidrar till att förklara registrerad misstänkt brottslighet. Rapporten som här presenteras sammanfattar svenska och internationella undersökningar på området. Vidare presenterar och diskuterar rapporten några grundläggande uppgifter från ett omfattande statistiskt material. De redovisade resultaten belyser främst sådana frågor som tas upp i den allmänna debatten om invandrare och brott och som Brå får många frågor om.  Rapporten har författats av docent Peter L. Martens, verksam vid Brå, och enhetschef Stina Holmberg. Underlaget till rapporten har tagits fram av Peter Martens och redigerats av Stina Holmberg. Rapporten har vetenskapligt granskats av professorerna Jerzy Sarnecki vid Stockholms universitet och Sten Höglund vid Umeå universitet. Värdefulla synpunkter har lämnats av professor Eckart Kühlhorn och docent Henrik Bachner.

Rapporten i sin helhet finns att tillgå. Och mina ord, som jag står för är följande. Blundar man för fakta så kommer man aldrig till ändringar i samhället som leder till någon bättring.

Affärsnytt Norr återkommer under dagen med reportage från Gudrun Schymans 90 minuter på Folkets Hus.

Upplagd text: Barbro Ericson