1. SKYDD

Sverige blir en del av Natos kollektiva försvar och får säkerhetsgarantier enligt artikel 5 i Washingtonfördraget, Natos grundval. Den kallas ofta musketörsparagrafen eftersom det handlar om principen ”en för alla, alla för en”.

Den innebär att medlemmarna lovar varandra ömsesidigt militärt stöd vid en attack utifrån. Paragraf 5 är kärnan i Nato och slår fast att en attack mot ett medlemsland är en attack mot ”alla”.

Det attackerade landet ska få hjälp militärt och på andra sätt av de andra medlemsländerna. För akuta lägen har Nato en snabbinsatsstyrka på 5 000 personer, en del av dem ska kunna finnas på plats inom någon dag och alla inom en vecka.

Artikel 5 har bara åberopats en gång: efter terrorattackerna i New York den 11 september 2001 då Nato skickade radarspaningsplan till USA.

2. HJÄLP

Överstelöjtnant Joakim Paasikivi på Försvarshögskolan säger att den gemensamma försvarsplaneringen med Nato blir den största förändringen – och ”den stora vinsten”.

– De övningar som vi genomför med Norge och Finland uppe på Nordkalotten kommer att fortsätta och där har vi redan bjudit in Natoländer. Det kommer tydligare att bli Natoövningar där man bjuder in allierade och möjligen andra partners också, säger han till Expressen TV och fortsätter:

– En ökad integrering, men framför allt den här försvarsplaneringen är den stora vinsten. Nu planerar vi för hela regionen i stället för att ha nationell planering som förutsätter hjälp och hoppas på det. Nu vet vi att vi kommer att få den när vi kommit med.

3. KÄRNVAPEN

Som medlem hamnar Sverige under Natos ”kärnvapenparaply” eftersom tre Natomedlemmar – USA, Storbritannien och Frankrike – har kärnvapen. Nato har dock inga egna kärnvapen.

Även om kärnvapen är en viktig del av Natos strategi är inget medlemsland skyldigt att ha kärnvapen på sitt område. Sverige kan säga nej, precis som Danmark och Norge, två av Natos grundarländer, har gjort ända från början.

I dag finns runt 150 kärnvapen utplacerade på baser i Belgien, Nederländerna, Tyskland, Italien och Turkiet. Detta bygger på att länderna tillhandahåller stridsflyg som kan kärnvapenbestyckas.

– Det är ingen som kommer att tvinga oss att ha kärnvapen utplacerade i fredstid eller permanent närvaro av roterande Natoförband, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, till TT.

– Det är inte uppenbart att vi kommer till svaret att kärnvapen bara används mot dem som har det själva, säger han till Expressen.

4. BASER

Sverige kan få Natostaber på sitt territorium, men bara om vi själva går med på det. Samtidigt förväntas Sverige göra förberedelser för att lätt kunna ta emot stridskrafter från Natoländer, både för övningar och i händelse av krig.

– Varken Norge, Danmark eller Island har kärnvapen eller permanenta baser. Det finns permanenta Nato-installationer i Norge som man har bett att få. Så vi skulle kunna få en Natostab om vi ber om det, men vi skulle förmodligen bli tvungna att betala för den själva, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi på Försvarshögskolan till Expressen TV.

Danmark och Norge har redan från början sagt ifrån att man inte vill ha någon lagring av kärnvapen eller stationering av trupp på sina områden. Sverige kan göra samma förbehåll.

Men ett Natokrav är att Sverige förbereder sig på att ta emot militärhjälp från andra medlemsländer. Till exempel i form av flygbaser för att främst amerikanska styrkor ska kunna ta sig dit snabbt. Det kräver satsningar på infrastruktur, logistik och skydd.

– Under kalla kriget förlängde man landningsbanor på vissa flygplatser i Sverige för att kunna ta emot strategiskt tungt bombflyg. Det var en del av vår ytterst hemliga återförsäkringspolitik med USA och Storbritannien, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsanstalt (FOI).

Sverige har redan signerat Värdlandsavtalet som innebär att Sverige lättare kan stödja och ta emot stöd från Nato vid kriser eller krig i Sverige eller närområdet. Det gör det också lättare för Sverige att stå som värdland för internationella militära övningar.

5. KOSTNADER

Sverige förväntas bidra med personal till Natos politiska och militära strukturer, runt 200–250 tjänster. Dessutom ska Sverige bidra till Natos gemensamma civila och militära budget med omkring 600 miljoner kronor per år.

Nato kräver enligt ett avtal mellan medlemmarna från 2014 att varje medlemsland ska lägga minst två procent av BNP på försvaret – och 20 procent av detta på försvarsmateriel. Mindre än hälften av länderna klarar dessa krav i dag. Sverige har ambitionen att nå tvåprocentsmålet 600 miljoner kronor kan verka vara en hög kostnad, men det är inte så mycket om vi ska gå upp till två procent av BNP, säger försvarsforskaren Niklas Granholm på FOI.

6. PERSONAL

I dag har Sverige en delegation vid Nato med ambassadör och relativt få tjänstemän. Men så snart det svenska medlemskapet är klart behövs ett rätt stort antal officerare och tjänstemän som ska arbeta hos Nato i Bryssel.

Omgående behövs ett hundratal officerare i grader från överstelöjtnant upp till general. Totalt väntas behovet uppgå till runt 250 officerare och tjänstemän.

– Det tar ett tag att hitta så många. Det behövs folk med rätt profil, med språkkunskaper och som förstår spelet i Bryssel. Alla officerare är inte intresserade eller lämpliga, säger Niklas Granholm på FOI.

Han förklarar att det behövs mycket personal eftersom en stor del av arbetet i Nato sker på detaljnivå i inte mindre än 157 kommittéer.

7. SOLDATER UTOMLANDS

Sverige samarbetar nära med Nato sedan 1994 genom Partnerskap för fred – och har deltagit i Natoledda insatser i Kosovo, Afghanistan och Libyen. Men med ett medlemskap blir samarbetet starkare och Sverige blir en integrerad del av Natos kollektiva försvarsplanering.

Danmark och Norge deltar i luftövervakning över de baltiska staterna och har trupper där. Detta kan också bli aktuellt för Sveriges del.

Jacob Westberg på FOI ser också ett scenario där svenska soldater i en krigssituation placeras vid Norges och Finlands gränser mot Ryssland.

– Under det kalla kriget lade vi ned enorma resurser på att försvara Kalixlinjen. Inom en snar framtid är det varken ologiskt eller orimligt att svenska soldater i stället positioneras vid den ryska gränsen i Norge eller i Finland och därmed får ta den första stöten vid ett eventuellt anfallskrig mot Norden, säger han till Expressen.

8. NORDISKT SAMARBETE

När alla nordiska länder är med i Nato kommer det nordiska försvarssamarbetet att stärkas. Den gamla svenska idén om en nordisk försvarsallians – som skrotades när Danmark och Norge gick med i Nato 1949 – kan nu bli verklighet. Fast inom ramen för Nato.

Han säger att de nordiska länderna kan stödja varandra inom Nato, att det är större chans för dem tillsammans än för de enskilda länderna att få igenom förslag.

– Jag tror att vi kommer att kunna tänka i termer av ett riktigt nordiskt samarbete. I dag är det ju inte samnordiskt utan mellanstatligt, ofta mellan två eller tre länder. Man skulle kunna tänka sig ett samarbete på djupet i Norden, säger Malena Britz, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, till Expressen.

Hon förklarar att Beneluxländerna Belgien och Nederländerna har en helt gemensam flotta i både freds- och krigstid med samma typ av fartyg, helikoptrar och utbildning. Detta inofficiellt sedan Nato grundades 1949 och officiellt sedan 1996.

9. GOTLAND

Nato ser Gotland som en strategisk tillgång, särskilt i händelse av ett ryskt anfall mot de baltiska staterna. Ett medlemskap förutsätter att Sverige och Nato samordnar sina försvarsplaner, bland annat i frågor om vilken typ av styrkor som kan vara lämpliga att sätta in vid olika tillfällen.

– Den som kontrollerar Gotland kontrollerar stora delar av Östersjön. Vi måste rusta upp Gotland. Om Ryssland ger sig på ett eller flera av de baltiska länderna måste förstärkningen kunna ta sig över Östersjön innan det blir försent, säger Niklas Granholm. I ett sådant fall kan det bli aktuellt att placera Natotrupper på Gotland.

– Om det är en del av en gemensam försvarsplanering inom Nato, att man ska kraftsamla resurser på svensk mark, får vi nog vara beredda att hålla vårt territorium öppet den dagen kriget kommer. Men det betyder inte att vi behöver ha en permanent närvaro i fredstid, säger Jacob Westberg på Försvarshögskolan till TT.

10. NORRA SVERIGE

Delar av norra Sverige är liksom Gotland, Västsverige , Öresund och Mälardalen viktiga för både Sveriges och Natos försvarsplanering.

Kolahalvön vid Norra ishavet är hemmahamn för Rysslands ubåtsbaserade kärnvapenstyrka. Den är strategiskt av mycket stor vikt för Ryssland eftersom den är grundvalen för landets ”andraslagsförmåga”, alltså att slå tillbaka efter ett kärnvapenangrepp.

Jacob Westberg säger att det är tänkbart att ”amerikanska flygbaser i till exempel Luleå eller Östersund förbereds för att delta i Natos försvarsplanering”.

11. SPECIALISERING

Ett sannolikt resultat av ett Natomedlemskap är att det svenska försvaret specialiserar sig på det man redan är bra på medan de andra nordiska länderna får bidra med sina specialiteter.

Sverige har många avancerade ubåtar medan Finland främst satsat på stora marktrupper längs sin långa gräns mot Ryssland. Det är ett exempel på resurser som kompletterar varandra.

Sverige har ett relativt starkt flygvapen samt ubåtar och ytstridsfartyg, medan det är betydligt sämre ställt med markstridskrafter.

Denna specialisering och komplettering kan leda till ett nytt ömsesidigt beroende mellan länderna i närområdet – och tiden är kanske inne för en ”avnationalisering av försvarsmakten”, enligt Jacob Westin.

Krister Pallin, forskningsledare vid FOI, säger till SvD att ”det svenska försvarets utformning” på sikt kommer att förändras, men att det kommer att ta tid.

12. UTRIKESPOLITIK

Många bedömare tror att den svenska utrikespolitiken kommer att förändras när Sverige blir medlem i Nato.

Alliansfriheten har i många år lyfts fram som en grundpelare för Sveriges röst i världen – även om vi i alla år har haft en mer eller mindre hemlig allians med västmakterna. Som Sovjetunionen och Ryssland känt till och därför räknat in Sverige bland sina västliga motståndare.

– Vi kommer ännu mer att betraktas som en väststat bland andra. Om det blir avspänning och säkerhetspolitiken inte står överst på dagordningen, så blir det lättare att fokusera på andra frågor. Men annars tror jag att det blir svårare att få fram den svenska rösten, säger Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till TT.

Andra pekar på att Natomedlemmen Norge i alla år har fört en självständig utrikespolitik och engagerat sig för fred, till exempel i Mellanöstern.

Den tidigare utrikesministern Margot Wallström (S) medger att det blir svårt att kämpa för nedrustning inom ramen för Nato, men tror att Sverige kan fortsätta på sin egen linje.

– Vi måste bestämma oss för att fortsätta ha en egen utrikespolitik. Sedan handlar det mycket om hur Nato utvecklas. Handlar det om demokratin i världen blir det spännande att se hur Nato agerar. Men blir det mer fokus på militär och vapenkontroll, då blir det mer samordning i Natokretsen, säger hon till TT.

Upplagd text o arkivbild: Barbro Ericson