Underskattade risker med stöd för att starta eget
nyheter
2019-10-10 Arbetsförmedlingens stöd till personer som vill starta eget företag leder till minskad arbetslöshet. Men insatsen har svag effekt på sysselsättningen och programdeltagarnas inkomster blir låga under flera år. Dessutom ökar stödet risken att mottagaren hamnar i överskuldsättning, visar Riksrevisionens granskning.Stöd till start av näringsverksamhet (som tidigare kallades Starta eget-bidrag), har funnits sedan 1984 och framstår som en av Arbetsförmedlingens mest framgångsrika program. Under 2018 deltog ungefär 5 100 personer till en totalkostnad på 203 miljoner kronor, uppges i ett pressmeddelande.
Riksrevisionen har granskat de långsiktiga effekterna för deltagare som valde att starta enskild firma och hur Arbetsförmedlingen arbetar med programmet.
Granskningen visar bland annat att deltagarna, särskilt kvinnor, fick lägre inkomster under flera år jämfört med personer som vid programstarten var fortsatt öppet arbetslösa eller deltog i någon annan av Arbetsförmedlingens insatser.
– Deltagarnas inkomster steg dock successivt och efter sju år blev effekten positiv för män medan det tog ytterligare några år för kvinnorna, säger Joakim Hveem, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen konstaterar vidare att deltagande i programmet medför att risken för överskuldsättning (det vill säga att bli långvarigt registrerad hos Kronofogden) ökade med cirka 60 procent. Detta gällde män i större utsträckning än kvinnor.
– Vår bedömning är att arbetsförmedlarna behöver informera deltagarna bättre om att egenföretagande ofta innebär långa perioder av låga inkomster och ökad risk för en ohållbar skuldsituation. Det gällde särskilt för dem som valde en företagsform som innebär personligt ansvar, säger riksrevisor Stefan Lundgren.
Sysselsättningseffekterna av programmet är tvetydiga och tyder antingen på nollresultat eller viss förbättring, beroende på vilken definition som används. Här skiljer sig effekterna också mellan olika grupper av deltagare: personer med högre utbildning har i snitt något sämre effekt på sysselsättningen än personer med lägre utbildning.
– Även utrikes födda ser ut att ha fått relativt sett sämre effekter av programmet. Det gäller såväl sysselsättning som inkomster och risk för att bli överskuldsatt, säger Joakim Hveem.
För statsfinanserna är dock programmet en framgång. Minskade utgifter för sjukskrivningar och arbetslöshetsersättning gör att deltagarna redan två år efter programstarten har genererat ett plus till statskassan. På tio år blev pluseffekten över 40 000 kronor per deltagare.
Barbro Ericson
