Inte bara för de individer som påverkas. Äldreboenden, sjukhus och småföretag ser konsekvensen av regeringens utvisningspolitik – och lokalt slår det ofta igenom med full kraft när medarbetare som varit uppskattade och jobbat i flera år plötsligt utvisas. Allt för att regeringen ändrar lagar och regler.
Under det föregående året har vi matats med nyhetsrubriker från hela landet om de upprivande konsekvenserna av regeringens utvisningspolitik. Familjer med barn födda och uppväxta här som utbildar sig, jobbar, bidrar till samhället och gör rätt för sig som hotas av utvisning. Tonåringar som får utvisningsbeslut och rycks bort från sina familjer och landet de vuxit upp i.
I Jämtland har vi bland annat Ruiqi som läser på gymnasiet och nu hotas av utvisning till Kina, enbart för att hon hunnit fylla 18 år, trots att hennes mamma fått permanent uppehållstillstånd.
Tonårsutvisningarna är mänskliga tragedier och oerhört kontraproduktivt för Sverige som behöver just unga människor med framtiden för sig. Särskilt tragiskt är att även Socialdemokraterna anslutit sig till Tidöpartiernas linje i fråga om utvisningarna av 18-åringar och inte vill medverka till att stoppa dem.
När regeringen påstår att de som utvisas enkelt kan söka nya tillstånd för de med avsikt väljarna bakom ljuset. För de som utvisas på grund av de “bara” tjänar som alla sina kollegor kommer inte få komma tillbaka. De tjänar fortfarande för lite. 90 procent av alla undersköterskor tjänar mindre än regeringens lönekrav för att få stanna och jobba i Sverige. Nästa alla bussförare också. Det är inte att skydda mot lönedumpning. Det är att slänga ut människor som jobbar, bidrar och sköter sig. Trots att de har lön enligt kollektivavtal.
Så varför säger regeringen inte som det är? De vill att dessa människor ska lämna Sverige. Det är inte ett misstag – utan själva syftet.
Och ja, givetvis ska kriminella utvisas. Även de med permanent uppehållstillstånd. Problemet är att regeringens politik inte skiljer mellan de som begår brott och de som bidrar.
Centerpartiet vill se en politik som bygger på ansvar och sunt förnuft:
• Återinför möjligheten att ta hänsyn till en persons särskilda anknytning. Unga som har vuxit upp här ska inte slitas ifrån sina familjer så snart de fyller 18. Vi ser just nu hur värdefull, högkvalificerad arbetskraft – till regeringens synbara förvåning – överväger lämna Sverige när deras barn inte längre tillåts uppehålla sig här tillsammans med dem.
• Skydda sund arbetskraftsinvandring. Låt förmåga till självförsörjning och schysta villkor, inte godtyckliga lönegolv, avgöra. Kan man försörja sig på ett hederligt jobb ska man få stanna och bidra.
• Värna rättssäkerheten och ge spårbytarna en ärlig chans. Stoppa förslaget om att retroaktivt dra in permanenta uppehållstillstånd. Inför en övergångsordning för dem som redan genomfört spårbyte, arbetar och gör rätt för sig, så de får en trygg och långsiktig lösning.
Niels Paarup-Petersen (C) migrations- och integrationspolitisk talesperson
Hanna Mattsson Wagenius (C) riksdagskandidat
Magnus Rönnerfjäll (C) Region Jämtland Härjedalen
Anders Bromée (C) Berg, Lena Kjellsson (C) Berg, Åsa Jonsson (C) Berg, Mats Wilhelmsson (C) Bräcke, Karin Jonsson (C) Krokom, Mats Gärd (C) Strömsund, Daniel Danielsson (C) Åre, Effie Kourlos (C) Östersund.
Upplagd text: Barbro Ericson



Kommentarer är avstängda.