Tack vare Eva och Lars står Missionshusets portar öppna

nyheter

En gång i tiden var missionshusen ute i byarna en samlingsplats för gudstjänster, söndagsskola och ungdomsläger, för att nämna några tilldragelser. Folk gick man ur huse så fort det ordnades något och många människor var djupt religiösa. De kunde gå långa sträckor för att få delta och missionshusen var en plats för avkoppling och andlig återhämtning efter hårt arbete. Men det var något som förändrades med tiden, allt färre deltog när något ordnades och så småningom stod missionshusen öde och tomma. Så blev det också för Havsnäs.

Men tack vare att makarna Eva och Lars Holmgren, som flyttade till byn för ett antal år sedan, blev intresserade av byggnaden som skulle säljas, ville de ta över och bevara missionshuset precis som det va. De ville inte att det skulle göras om till lägenheter och förstöra det gamla. Det borde fortfarande få vara samma samlingspunkt i byn som det var en gång i tiden. Och så blev det. Eva berättar hur de kände när huset var till salu:

”Min man å jag fick reda på att Missionshuset låg ute till salu för 50.000 kronor, någon var intresserad men drog sig ur affären. Vi kände att huset var värdefullt, att också i fortsättningen få bevara det som en samlingspunkt. Faran var ju stor att om någon skulle köpa det så var det för att göra om det till bostadshus. Därför gick jag in och lade ett bud och det accepterades, berättar Eva med ett glatt leende på läpparna och fortsätter:

-Vi kommer inte att bygga om något här, däremot underhålla, och det är så roligt att ordna med lite sammankomster, som i kväll – tillexempel, säger Eva som tillsammans med Lars ordnat en fantastisk fika till besökarna.

”Det finns dock några allmänna krav. Innan en privatperson, förening eller ett företag kan ta över fastigheten måste kyrkorummet avsakraliseras, eftersom verksamhet i vigda kyrkorum ska följa kyrkoordningen”. Så har gjorts också med det här missionshuset. Vilket innebär att huset kan användas för lite av varje, som att ordna fester, musikkvällar eller vad man vill.

Det var ett glatt gäng som fick umgås och här sparades inte på applåder. Något som framgår av bilderna. Det märks att folk är i behov av att träffas och umgås efter två långa år av ”isolering” på grund av pandemin.

Att det blev en trevlig kväll, när prästen Håkan Udd, spelmännen Lars Håkan Eriksson och Björnar Holand underhöll, råder ingen tvekan om.

Kvällens Bygudstjänst med underhållning var arrangerad av Svenska Kyrkan, Ström-Alanäs församling.

För den som är intresserad att läsa om byns gamla historia kan gå in på sidan havsnas.se Här finns en gedigen samling från hela Havsnäs by och bland annat kan man läsa hur folk engagerade sig för att bygga ett ”Guds hus” i byn, och resultat blev det:

Från protokollet den 30 mars 1918. Beslut fattades att missionshuset skulle byggas med utrymme för tvåhundra sittplatser. Huset skulle byggas som resverk med brädväggar. 1920 Valdes Harald Söderlund att som ombud för föreningen ingå till Kramfors AB med begäran att av bolaget gratis erhålla byggnadsvirke till missionshuset och även tigga timmer och bräder av befolkningen i Havsnäs om det skulle behövas. Tomt hade föreningen redan fått som gåva av Beda och Karl S Persson Havsnäs. En donation av Beata och 0lIe Palmqvist Strömsund på en summa av 1.170 kronor.

Söndagen den 5 iuli 1924 var det missionshusinvigning. Man kom stora och små från alla håll. Bland dem som gick från Järvsand var Inga-Greta tre år”.

Det var några rader om missionshusets tillkomst som är hämtade från havsnas.se

Eva och Lars Holmgren som flyttade till Havsnäs driver jordbruk men har ändå tid att engagera sig i den sociala delen, som är så viktig för glesbygden. De försöker ordna något som ska ge folk inspiration och att få umgås. Därför får man räkna med flera sammankomster, för det utlovar Eva som älskar att skapa gemenskap i byn.

Text o foto: Barbro Ericson