Privat bildarkiv.

Svenska lärosäten hävdar sig väl i en nordisk jämförelse

nyheter

Staten satsar årligen över 56 miljarder kronor på svenska universitet och högskolor. Riksrevisionen har, som en del av ett nordiskt samarbete, granskat hur effektiva de svenska lärosätena är jämfört med universitet och högskolor i Danmark, Finland och Norge, uppges i ett Pressmeddelande.

Granskningen visar att de danska lärosätena har den högsta genomsnittliga effektiviteten, och skulle kunna förbättra sin effektivitet med sex procent. De granskade lärosätena i Sverige skulle kunna förbättra sin effektivitet med sju procent, de norska med tio procent och de finska med 18 procent.

Förbättringspotentialen är dock ojämnt fördelad. Till de mest effektiva lärosätena hör Uppsala universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, Högskolan i Gävle och Högskolan Kristianstad. Bland dem som har störst förbättringspotential återfinns Linnéuniversitetet, Karlstads universitet, Södertörns högskola och Mälardalens högskola.

– Trots att universiteten och högskolorna i Sverige är förhållandevis effektiva skulle flera av dem kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning – utan att behöva få mer resurser, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen har i granskningen undersökt vad skillnader i effektivitet kan bero på. Den enda faktor som i dessa analyser visade ett samband med effektivitet var en hög personalomsättning.

– Hög personalomsättning ger extra kostnader i form av rekrytering, introduktion och inskolning. Det finns sannolikt även andra faktorer som kan förklara resultaten, säger Christian Andersson, projektledare för granskningen.

Granskningen visar också att produktiviteten överlag har ökat vid de granskade svenska lärosätena med knappt en procent om året. Högst produktivitetsökning har skett i Danmark och Finland (cirka två procent per år), medan norska lärosätens produktivitet sjunkit något under den granskade tidsperioden.

Riksrevisionen har även undersökt hur svenska lärosäten arbetar för att öka studenternas genomströmning, vilket är en aspekt av effektivitet. Samtliga lärosäten genomför åtgärder för att öka genomströmningen. Få lärosäten gör dock systematiska uppföljningar av åtgärdernas effekt.

Om granskningen

Granskningen undersöker resurseffektivitet och produktivitet vid svenska universitet och högskolor i jämförelse med nordiska lärosäten. Det görs genom att mäta ineffektiviteten uttryckt som förbättringspotentialen i förhållande till de effektiva lärosätena. Det som undersökts är alltså inte den absoluta, utan den relativa effektiviteten.

Metoden som används är Data Envelopment Analysis (DEA), som ger ett jämförande mått på effektivitet genom att relatera lärosätenas prestationer (avklarade poäng, antal disputerade samt antal publicerade forskningsartiklar) till deras resursinsats (personal, studenter, doktorander och lokalyta). Av drygt 160 lärosäten i Norden har 68 ingått i granskningen, 27 av dem i Sverige. Granskningen studerar perioden 2011–2016.

Granskningens resultat visar att svenska lärosäten i snitt kan öka sin effektivitet med sju procent. Mycket grovt förenklat kan storleken på denna förbättringspotential likställas med 12 000 helårsprestationer (en helårsprestation motsvarar 60 högskolepoäng). I realiteten handlar det dock om en kombination av att fler studenter klarar av sina studier, fler doktorander disputerar och mer forskning produceras.

Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används.