Arkivbild. Cathrine Blixth.

Svårare för kommuner med liten befolkning att ta del av riktade statsbidrag

nyheter

Den kommunala fastighetsavgiften och riktade statsbidrag har olika syften och ska förstärka kommunernas ekonomi på olika sätt.

Riksrevisionen har granskat fördelningen av dessa pengar mellan kommunerna. Granskningen visar att den i stort fungerar i överensstämmelse med målet om att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, uppges i ett pressmeddelande.

Det finns dock brister. Kommuner med liten befolkning tar i mindre utsträckning del av riktade statsbidrag, något som inte är förenligt med målet om likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

– Regeringen bör se över konstruktionen för de bidrag som mindre kommuner har svårt att ta del av, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Granskningen visar också att fastighetsavgiftens roll som kommunal intäktskälla bör ses över. Avgiften infördes när fastighetsskatten avskaffades 2008, men något tydligt syfte angavs aldrig av vare sig riksdagen eller regeringen.

Regeringen angav att den skulle ge kommunerna incitament att stimulera exempelvis bostadsbyggande. Detta incitament har dock försvagats genom en utökad skattefrihet för nybyggda bostäder. Skillnaderna i kommunernas intäkter från fastighetsavgiften är stora och beror till stor del på hur många småhus kommunerna hade när avgiften infördes.

– Om det inte är tydligt vilket syfte avgiften har blir det också svårt att förstå på vilka grunder pengarna fördelas. Här bör en översyn göras, säger Anna Brink, projektledare för granskningen.

Rekommendationer

Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen:

·       Utred den kommunala fastighetsavgiften som kommunal inkomstkälla. Syftet bör klargöras och medlen bör fördelas i enlighet med syftet.

• Fortsätt arbetet med att göra det enklare för kommunerna att ta del av riktade statsbidrag, särskilt bidrag som fördelas utan kommunspecifika bidragsramar.

Upplagd text: Barbro Ericson

Foto: Cathrine Blixth