Större tyngd på individuella skyddsskäl i irakiska asylärenden
nyheter
2019-12-17 Individuella skyddsskäl blir viktigare för att få uppehållstillstånd i Sverige som asylsökande från Irak. Det framgår av ett nytt rättsligt ställningstagande från Migrationsverket.– Intensiteten i konflikten i landet har i ett längre perspektiv minskat, säger verkets rättschef Fredrik Beijer i ett pressmeddelande.
Det har gått nästan två år sedan Migrationsverket publicerade ett rättsligt ställningstagande om Irak. Nu har myndigheten återigen analyserat situationen i landet och konsekvenserna för prövningen av skyddsskäl för irakier som söker asyl i Sverige.
Under 2019 har det kommit drygt 1000 nya asylsökande från Irak till Sverige, vilket gör det till det tredje största ursprungslandet för asylsökande i Sverige.
– Vi följer kontinuerligt utvecklingen i världen, och särskilt när det gäller länder varifrån det kommer många asylsökande. Eftersom det pågått stridigheter i Irak under flera år är det viktigt att vi ur ett rättsligt perspektiv bedömer situationen i landet med jämna mellanrum, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.
Väpnad konflikt
Migrationsverket bedömer liksom tidigare att det råder väpnad konflikt av olika grad i stora delar av Irak, men att intensiteten i konflikten har minskat sedan det senaste rättsliga ställningstagandet. Det betyder att det kommer att krävas tydligare individuella skyddsskäl för att beviljas asyl i Sverige.
– När intensiteten i konflikten minskar så minskar också den generella risken för de människor som bor där att drabbas av våldsamheter. Alltså blir det nu ännu viktigare för en asylsökande att visa att hon eller han löper en personlig risk att drabbas av våld i Irak, för att få skydd i Sverige, säger Fredrik Beijer.
De senaste månaderna har regeringskritiska protester i landet lett till våldsamheter. I dagsläget påverkar protesterna inte analysen av den övergripande säkerhetssituationen i Irak, men läget är svårbedömt, menar rättschefen.
– Iraks utveckling framåt är svår att förutspå, och situationen kan förändras snabbt. Därför är det extra viktigt att myndigheten använder uppdaterad landinformation vid prövning av irakiska ärenden, och att vi som alltid följer utvecklingen noga, säger Fredrik Beijer.
Utsatta grupper
I det rättsliga ställningstagandet nämns en rad samhällsgrupper som kan vara extra utsatta i Irak. Det kan till exempel handla om att vissa grupper löper högre risk att drabbas av våld, eller kan ha svårare att få tillgång till skydd från myndigheterna.
Några utsatta grupper som omnämns i ställningstagandet är journalister, regimmotståndare och ensamstående kvinnor.
