Projektet Barnets bästa vid återvändande
nyheter
2020-09-21 Hur kan den svenska återvändandeprocessen för ett ensamkommande barn bli så bra som möjligt? Det har projektet Barnets bästa vid återvändande tittat närmare på under snart tre år. Den 24 september är det dags för slutkonferens.Målet med projektet Barnets bästa vid återvändande har varit att öka kompetensen och samverkan mellan alla inblandade aktörer i ett ensamkommande barns återvändandeprocess. Det har projektet gjort genom att:
- upprätta ett stödkontor som genomför kompetensutvecklingssatsningar tillsammans med pilotkommunerna
- utforma en webbaserad utbildning och ta fram informationsmaterial
- genomföra konferenser.
Projektet har bidragit till att förbättra den svenska modellen, och har arbetat för att stödja kommuner och organisationer runt om i landet att utveckla och upprätthålla rutiner, arbetssätt och modeller för samverkan. Under slutkonferensen den 24 september kommer både resultat och effekter av projektet att presenteras. Konferensen sker i Stockholm, men den som önskar kan ansluta digitalt.
- Projektet har främst verkat för att höja kvalitén för ensamkommande barn med barnkonventionen som ledstjärna. Därför har vi fokuserat på insatser som ökat möjligheten för barnet att föra fram sin åsikt och göra sin röst hörd. Det har varit viktigt för oss att barnet ska känna att det är i centrum av sin egen process och att vi möter barnens individuella behov i en utsatt situation, säger delprojektledaren Joakim Selén på Migrationsverket.
Under slutkonferensen är han en av talarna, liksom projektledaren Elisabeth Lindholm på Strömsunds kommun. Under konferensen berättar även de kommuner som deltagit i projektet om hur de använt arbetsmodell och material och hur det har förbättrat deras arbetssätt.
- Projektet har skapat bättre förutsättningar för stärkt samverkan nära barnet, korrekt information och samtal till ensamkommande barn under asyl- och återvändandeprocessen, säger Elisabeth Lindholm i ett pressmeddelande.
Projektet har skett i samarbete mellan Strömsunds kommun, Migrationsverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Projektet drivs med stöd från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF).
Texten upplagd: Barbro Ericson