Låginkomsttagare går miste om tusenlappar i bostadstillägg

nyheter

Bostadstillägget ska bidra till en skälig levnadsnivå och bostadsstandard för äldre och personer med låga inkomster som på grund av nedsatt arbetsförmåga uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning.

Av dem som är berättigade till förmånen saknar dock nästan var fjärde person med sjuk- eller aktivitetsersättning och var tredje ålderspensionär bostadstillägg, visar Riksrevisionens granskning.

Under 2016 handlar det om cirka 40 000 personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och 129 000 pensionärer, som i genomsnitt är berättigade till 1 300 kronor i månaden. Av de berörda individerna är det ungefär dubbelt så många kvinnor som män.

– Andelen personer med låg ekonomisk standard är mycket hög i dessa grupper jämfört med resten av befolkningen. Ett bostadstillägg skulle lyfta många i målgruppen över gränsen för låg ekonomisk standard, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

För att kunna få bostadstillägg krävs en ansökan. Det kräver i sin tur kännedom, förståelse och möjlighet.

– Det är uppenbart att många som har rätt till bostadstillägg inte ansöker. Det kan bero på att de inte känner till eller förstår att de har rätt till förmånen. Det kan också bero på att ansökningsförfarandet är för komplicerat, säger Tina Malmberg, projektledare för granskningen.

Bostadstillägget kostade staten totalt cirka 12,7 miljarder kronor år 2016. Riksrevisionens beräkningar visar att om alla som bedöms vara berättigade också hade mottagit förmånen skulle kostnaden ha ökat med cirka tre miljarder kronor.

– Det skulle vara en träffsäker åtgärd för att minska ekonomisk utsatthet bland ålderspensionärer och personer med sjuk- och aktivitetsersättning, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge Försäkringskassan i uppdrag att, på motsvarande sätt som Pensionsmyndigheten, återkommande skatta omfattningen av antalet berättigade personer som inte mottar bostadstillägg – det så kallade mörkertalet – samt redogöra för vilka åtgärder som har genomförts för att minska risken för mörkertal.

Regeringen rekommenderas även att utreda möjligheten att använda månadsuppgifter från Skatteverket för att underlätta handläggningen av bostadstillägg. Särskilt fokus bör läggas på förutsättningar att utvidga den så kallade direktåtkomsten till Skatteverkets beskattningsdatabas till att även avse bostadstillägg.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten rekommenderas bland annat att samarbeta när det gäller skattningar av mörkertalet samt att vidta verkningsfulla och målgruppsanpassade insatser för att nå dessa grupper.

Fakta: Bostadstillägg

Bostadstillägg är en skattefri, inkomstprövad socialförsäkringsförmån för ålderspensionärer och personer med låga inkomster som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning. Bostadstillägget ska bidra till en skälig levnadsnivå och bostadsstandard.

Individen måste själv ansöka om bostadstillägg, och då lämna uppgifter om bostadskostnad, inkomster och sparande. Det spelar ingen roll om den sökande äger sin bostad, eller hyr.

Storleken på det beviljade bostadstillägget beror på boendekostnad, inkomst och eventuell förmögenhet. Som boendekostnad räknas hyra eller avgift, räntekostnader för bolån, fastighetsavgift samt driftskostnader för till exempel uppvärmning.

Utöver bostadstillägg kan den som har höga bostadskostnader och mycket låga inkomster även vara berättigad till så kallat särskilt bostadstillägg.

När personer som är berättigade till en förmån inte mottar den uppstår så kallat mörkertal.

Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används.

Text: Barbro Ericson