Kylan gör oss till socialfall
nyheter
2021-04-20 I februari 1966 var det en skogsarbetare som slog larm om att de inte kunde arbeta på grund av att kylan var så påtaglig. Snön lång djup och vintern var kall, därför fick många stanna hemma och det blev problem med ekonomin. Är det dags att vända sig till det Sociala, var frågan. Hårda tider och dåliga skyddsnät.Timmerhuggaren, som fällde och kvistade träden för hand, hade ett fruktansvärt hårt arbete. För många var det krävande och dåligt betalt och därför blev det svåra tider när kylan satte stopp för arbetet. Så här skriver signaturen ”28 år som skogsarbetare” i ett upprop den 10 februari 1966.
-Kylan gör oss till socialfall. Vem gör något för vår trygghet.
- Skogsarbetet är svårt vintertid, även om vi är en kategori som är van både att tiga och att utföra ett hårt och slitsamt arbete med låg betalning. I normala fall får det lov att gå, men det finns gränser. Snön och den långvariga kylan som råder i vinter gör vår situation ohållbar. Inkomsten blir för knapp och undergräver ekonomin vilket vållar bekymmer och skapar otrivsel och missförhållanden, skriver han.
Det är en lång skrivelse, men avslutningsvis skriver signaturen:
Han fortsätter:
-Jag vill ställa en öppen fråga både till arbetsgivaren och ansvariga styrelsemännen inom stat och kommun: Vill ni göra något för att öka skogsarbetarnas trygghet mot väderlekens makter och ge dom någon form av kompensation för den inkomstförlust som uppstår vid liknande långvarig och onormal sträng kyla.
Dessa rader är hämtade från den 10 februari 1966, när de flesta skogsarbetare hade det svårt i skogen. Framför allt vintertid. Men med tiden kom då den tekniska utvecklingen och idag är det stora avverkningsmaskiner och skotare som sköter jobbet. Bakom spakarna sitter välutbildade förare som styr maskinerna med datorers hjälp.
Det här är något som känns värdefullt att lyfta fram, hur det var förr. Det innebär att i fortsättningen kommer flera händelserika saker att tas upp.
På återseende. Barbro Ericson
