Kriminalvården klarar inte transporterna

nyheter

Sedan den 1 april 2017 ansvarar Kriminalvården för transporter av frihetsberövade om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att transporten inte kan utföras utan vissa tvångsåtgärder. Det innebär att bl.a. Polismyndigheten och Statens institutionsstyrelse kan vända sig till Kriminalvården för att få hjälp med att transportera personer som varken är misstänkta eller dömda för brott. Personer över 15 år kan tas i förvar och placeras i exempelvis en arrest i samband med en transport, uppges i ett Pressmeddelande.

Under 2018 och 2019 har JO:s Opcat-verksamhet ett särskilt fokus på transporter av frihetsberövade personer. JO har under 2018 genomfört 26 Opcat-inspektioner av häkten, polisarrester och vårdinrättningar för psykiatrisk tvångsvård, och presenterar nu iakttagelserna från dessa inspektioner i en särskild rapport. I rapporten konstateras bl.a. att Kriminalvårdens transportorganisation inte har varit förberedd på att utföra transporter i den omfattning som andra myndigheter har begärt. Den bristande kapaciteten har inneburit att frihetsberövade blivit sittande i miljöer där de inte hör hemma.

– Det finns flera exempel där unga människor omhändertagna för vård har förvarats i polisarrester i flera dygn i väntan på transporter till särskilda ungdomshem, konstaterar chefsJO Elisabeth Rynning. Det säger sig självt att polisarrester är en mycket olämplig plats för unga i behov av vård.

Vid inspektionerna har det även kommit fram att det finns brister i informationsöverföring mellan myndigheter, att det i vissa fall saknats rutiner för transportuppehåll och att personer som varken är misstänkta eller dömda för brott regelmässigt tas in i häkten eller polisarrester för transportuppehåll. I samtal med JO:s medarbetare har frihetsberövade berättat att vissa transporter är väldigt långa och de har framfört önskemål om att åtminstone ges möjlighet att få vatten att dricka.

– I de samtal som mina medarbetare har haft med frihetsberövade kommer det fram att de som regel tycker att Kriminalvårdens personal har behandlat dem på ett bra sätt. Men det är olyckligt att det sätt som transporterna utförs på gör att personer som inte är misstänkta eller dömda för brott känner sig som kriminella. Det ligger ett ansvar på samtliga inblandade myndigheter att tillsammans utforma transporterna så att dessa stigmatiserande inslag minskar, säger chefsJO Elisabeth Rynning.

Vidare har JO efter årets inspektioner uttalat bl.a. att det måste säkerställas att Kriminalvården har kapacitet att utföra transporterna inom rimlig tid och att personer omhändertagna för vård inte samtransporteras med kriminalvårdens klienter. Transporterna måste också planeras så att personer som inte är misstänkta eller dömda för brott placeras i häkten och arrester vid transportuppehåll.

Granskningen av transporterna fortsätter under 2019 och en slutrapport kommer att presenteras 2020.

Tema Transporter – rapport från Opcat-enheten 2019, lite ur innehållet:

• Nya regler för transporter
• Kriminalvårdens organisation, tillgång till personal och prioritering av transporterna
• Transporter av barn och unga
• Informationsöverföring mellan myndigheter
• Transportuppehåll i polisarrester
• Förutsättningarna för att begära handräckning
• Avvikelse- eller incidentrapporter från polis, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse

Upplagt av Barbro Ericson