Pressbild.

Ineffektivt stöd till miljöbilar

nyheter

2020-02-13 Trots att det saknats fullgoda konsekvensanalyser av samhällsekonomiska och miljömässiga effekter har regeringen satsat åtskilliga miljarder kronor på att öka andelen miljöbilar. Riksrevisionens granskning visar att detta har varit förhållandevis dyra och ineffektiva sätt att minska transportsektorns koldioxidutsläpp, uppges via ett pressmeddelande.

Riksrevisionen har granskat de styrmedel som sedan 2006 har använts för att öka andelen miljöbilar i Sverige*. Totalt har utgifterna för staten legat på drygt 13 miljarder kronor. 

Den övergripande slutsatsen är att detta jämfört med andra insatser på samma område har varit förhållandevis kostsamma sätt att minska transportsektorns koldioxidutsläpp.

Riksrevisionen konstaterar också att många subventionerade miljöbilar har gått på export, vilket ytterligare minskat kostnadseffektiviteten. Effektiviteten i insatsen påverkas även negativt av att personer med förmånsbilar via sitt jobb får en avsevärt högre subvention än personer som väljer att köpa en miljöbil privat. Dessutom har en oproportionerligt stor del av stödet fördelats till storstadsregioner.

– I relation till andra åtgärder inom transportområdet, till exempel koldioxidskatten eller vissa åtgärder inom Klimatklivet, är samhällets kostnader för klimatbonusbilar i nuläget höga, säger Cecilia Kellberg, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen är vidare kritisk till att ingen sammantagen samhällsekonomisk bedömning har tagits fram för någon av de åtgärder som granskats, där den tänkta åtgärdens nyttor ställts mot kostnader, eller där bedömningar av kostnadseffektivitet har gjorts ­– vilket krävs enligt regeringens egna riktlinjer för genomförandet av reformer.

Beslutsunderlagen har dessutom endast knapphändig information om de miljömässiga konsekvenserna, trots att syftet med åtgärderna har varit att på sikt minska utsläppen av framför allt koldioxid.

Det finns heller ingen plan för uppföljning och utvärdering för det flesta av insatserna.

– Riksdagen har varit tydlig med att åtgärder för att minska transportsektorns klimatpåverkan ska vara samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiva. Granskningen visar att dessa styrmedel inte lever upp till detta, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Ytterligare en brist har varit den ryckighet som präglat användningen av de aktuella styrmedlen, med återkommande regelförändringar och kort framförhållning som motverkat långsiktiga och förutsebara villkor för privatpersoner och företag.

– Osäkerhet kring framtida regelverk, avgifter och beskattning för personbilar riskerar att leda till stora kostnader för konsumenterna. Personer riskerar till exempel att lockas att köpa en viss typ av bil som efter några år blir oväntat dyr att äga, säger Cecilia Kellberg i pressmeddelandet.

 

 

Rekommendationer

Regeringen rekommenderas i korthet att

  • säkerställa att analyser av framför allt miljömässiga och samhällsekonomiska konsekvenser tas fram inför beslut på området
  • jämföra de samhällsekonomiska kostnaderna med alternativa styrmedel, för att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv klimat- och transportpolitik
  • se över möjligheterna att minska de samhällsekonomiska kostnaderna av exporten av subventionerade miljöbilar
  • analysera kostnadseffektiviteten i nedsatt förmånsvärde riktat mot förmånsbilar
  • tydligt redovisa hur länge bonus-malus-systemet ska gälla och utvecklas, samt hur länge den tillfälliga nedsättningen av förmånsvärdet för el- och gasbilar ska gälla.

Se rapporten för fullständiga rekommendationer.

Rapporten finns att ladda ner från Riksrevisionens webbplats

Statliga åtgärder för fler miljöbilar (RiR 2020:1)

*De granskade insatserna är det så kallade bonus-malus-systemet, den koldioxiddifferentierade fordonsskatten, nedsatt förmånsvärde för miljöbilar samt de tidigare styrmedlen supermiljöbilspremien, miljöbilspremien och det femåriga undantaget från fordonsskatt.

 

affarsnyttnorr