Stekenjokk-platån. Foto: Be

Fortsättning följer om äventyret runt Stekenjokkgruvan

nyheter

Vi går tillbaka till 1918 då hittar man malm i Stekenjokk och under andra världskriget utvinns koppar i mindre skala.

1961 redovisar SGU till kommerskollegium att malmen är brytvärd. 1962 börjar Boliden en undersökning som redovisas 1968. Därefter tar LKAB vid. Våren 1969 antar Regeringen ett principuttalande om exploatering. Vårriksdagen 1970 anvisas 8 miljoner kronor till föreberedande arbeten.

Under sin valturneé genom Frostviken den 9 august tar statsminister Olof Palme det symboliska spadtaget, som skrevs om i går. Den 2 december meddelar TT att förberedelserna för exploatering avbryts. Den 7 december publicerar Anders Alvarsson utredningen ”Samhällsbyggande för Stekenjokk”. Den 14 december, Interpellationsdebatt angående sysselsättningsskapande åtgärder i Frostviken och Vilhelminas kommuner.

Statsrådet C Wickman säger bland annat att ”Förutsättning för gruvdrift på den planderade platsen synes i dagens läge således ej föreligga. Den 21 december, Olhede talar i Vilhelmina. Den 16-24 februari blir det hungerstrejk i Stora Blåsjön. Den 10 mars, i en skrivelse till regeringen begär Statsföretag AB tillstånd att i samarbete med LKAB och SGU få fortsätta projekteringsarbetet för gruvdriften i Stekenjokk. Man begär vidar 4 miljoner kronor för att genomföra projektet.

Och så har vi brevet som skrevs av folket i Stora Blåsjön adresserat till Statsminister Olof Palme. Så här lyder texten:

Herr Statsminister.

Vi tillåter oss att personligen tillskriva Eder om vår situation. Eftersom vi tror att Statsministern är väl införsatt i området kring Stora Blåsjön efter flera resor genom trakten anser vi att någon närmare presentation av orten ej är nödvändig.

Orten ligger där den legat sedan världens skapelse och går ej att flytta trots alla centraliserande åtgärder.

Vi går därför direk till problemen. Någon industri av något slag finns ej i bygden och därför råder det stor arbetslöshet. Vi hoppas alla på en malmbrytning i Stekenjokk och vi var inställda på att få arbeta där. Efter projektets hastiga helomvänding blev det till vidare ett ”Svekenjokk”. Vi anser därför att något slag av ersättningsarbete skulle vara både motiverat och realistiskt.

Som Statsministern har sett vid sina resor har vi en väg som är under all kritik. Den sämsta sträckan av vägen går ifrån Jormvattnet genom Stora Blåsjön och fram till Ankarvattnet.

Varje vår och speciellt när påsken infaller i april, med dess intensiva turisttrafik blir vi så gott som väglösa. Många påskfirare kan intyga riktigheten i detta, då de har fått sina bilar mycket förstörda med dyra reparationer som följd. Vi vet av erfarenhet att så kommer det att bli även denna påsk.

Efter varje sådan påskhelg har vi varit tvungna att insätta en traktor, som haft en överbygd gödelspridare för att klara den absolut nödvändiga trafiken såsom skolskjutsar, post och mattranssporter. Ekipaget är att likna med typ prärievagn.

Vi vill därför, i jämlikhetens tidevarv, tro att sådana ekipage tillhör en svunnen epok.

Enligt vägverkets plan, som preenterats i pressen för flera år sedan skulle en ombyggnad av vägen påbörjats 1969 – 1970. Tiden skulle alltså vara mogen för vägbygget.

Vi anser därför att en ombyggnad av nämnda väg är både ett realistiskt och väl motiverat ersättningsarbete till Stekenjokk är noga utrett.

Vi som gär arbetslösa, en del av oss i snart två år och är utförsäkrade ur arbetslöshetskassan och flera snart på gränsen, är därför bykymrade över situationen. Vi hoppas att ni herr Statsminister gör något åt detta med det snaraste.

Att gå arbetslös långa tider tär både fysiskt och psykiskt på alla familjemedlemmar. Vi vill före den 14 februari 1971 ha ett besked om vi kan räkna med något ersättningsarbete för Stekenjokk. Med ersättningsarbete menar vi först och främst vägen och att arbetet kan påbörjas omgående.

Om vi ej erhållit något (positivt före den 14 februari) måste vi starkt överväga om hungerstrejk är det enda som riktigt kan påvisa situationen. Givetvis kommer vi då att inkalla Sveriges Radio och TV samt rikspressen.

Vi hoppas därför på Eder herr Statsminister och att den kärva situationen ej skall behöva bli en opinion bland folk, radio och press.

Stora Blåsjön den 1.2.1971

Så löd brevet till Olof Palme och så smånigom beviljades medel till att rusta upp vägen och byborna fick arbete där. Se gårdagens artikel. Men än har inte gruvan i Stekenjokk kommit igång. Den som lever få se.

Text: Barbro Ericson