Bild från 1946 på Fettisdag i timmerskogen.

Fettisdag idag – gammal tradition med kams å semlor

nyheter

Idag på Fettisdag äter omkring 55 procent av svenskarna en semla. Det motsvarar drygt 6 miljoner semlor bara idag. Det krävs stora mänger mjölk-grädde och smör till detta enorma bullbak så det krävs 93.000 kor för att klara den produktionen. Semlor till kaffet eller semlor i het mjölk är något som är ett måste på Fettisdag. Och inte att förglömma fetkams med mycket fläsk och flott.

Fettisdagen inleder, tillsammans med fläsksöndag och blå måndag, en längre fasteperiod med katolskt ursprung. På fettisdagen är det Semlan som folk äter i stora mängder och den har sin utformning från början av 1900-talet. Den har sin förebild i hetväggen, när man äter Semlan i het mjölk, som har sitt ursprung från 1700-talet.  Man förberedde sig för fastan genom att äta allt man orkade. Det uppges att i Sverige äts numera över 40 miljoner semlor per år.

Fastan handlade om att minnas Jesus och hans lidande. Det var också ett tillfälle att visa att man ångrar de synder man begått, enligt gammal skrift.

Semlan hette ursprungligen fettisdagsbulle och åts hos de välbärgade i städerna, vilket var en väldigt liten del av befolkningen. Det var lite av överklassbröd. De urgamla traditionerna hänger med fortfarande, även om de flesta inte har en aning om varför man firar Fettisdag.

Sådär vid 1900-talet och fram mot 1970-talet var det givet att kvinnorna åkte ut till skogsarbetarna med fettisdagsbullar och kams. För att komma fram i snödjupet fick de givetvis ta skidorna till hjälp och ta maten i en ryggsäck.

Då blev det extra festligt, både med att få besök och därtill den välsmakande maten. Ofta fick också många skolklasser ute i byarna ha ledigt från undervisningen och följa med ut till skogen.

ett älskat bakverk I Sverige äts över 40 miljoner semlor per år,

Bland många gamla traditioner finns Fettisdagen kvar och det är lika eftertraktat i stadsmiljö som koja.

Text: Barbro Ericson