Tack vare ett framgångsrikt arbete av polisen, som åklagaren framhållit,  har de spårat den misstänkta brottsplatsen där de fann både blod, hår och dragspår.

Tingsrätten menar att detta är en efterhandskonstruktion. Påståendet motbevisas i form av telefonsamtal och meddelanden, anser Tingsrätten.

I Tingsrättens dom framgår att det inte funnits någon anledning att medta och släppa ytterligare hundar i skogen om syftet bara var att fånga den lösa hunden.

Även det faktum att den påskjutna ungen inte anmäldes till Länsstyrelsen samt att man under jakten stängde av GPS-funktionen tycker tingsrätten talar för att de tre männen är skyldiga till jaktbrott.

Tingsrätten bedömer också att det är klarlagt vem av männen som agerade som skytt, och att han haft uppsåt att skjuta björnhonan som åtföljdes av ungar. Jakten var därmed inte tillåten. De övriga åtalade männen anses inte ha haft uppsåt att jaga björnhonan med ungar.

Nu har Tingsrättens dom offentliggjorts och där uppges att skytten döms till fängelse i ett år och sex månader och de två övriga döms till fängelse i ett år.

De två ordinarie medlemmarna i jaktlaget, som också var med under jakten, döms till villkorlig dom och dagsböter efter att ha använt bilar under jakten för att transportera sig och på så sätt genskjuta eller förfölja björnarna. De döms för jaktbrott av normalgraden.

Den fjärde jaktgästen medverkade i samband med att björnungen flåtts och tog sedan, utan tillåtelse, med sig björnskinnet därifrån och hem till Norge. Han döms för grovt jakthäleri. Påföljden blir villkorlig dom och samhällstjänst.

De tre tilltalade som döms för grovt jaktbrott ska också betala skadestånd till staten avseende kostnader för de döda björnarna. Samtliga inblandade döms för brott.