Brister i antagningen till polisutbildningen

nyheter

År 2017 fattade regeringen beslut om att antalet polisanställda skulle öka kraftigt.
Polismyndigheten fick därför i uppdrag att utöka kapaciteten i antagningsprocessen till polisutbildningen.

Riksrevisionens granskning visar att det inte är säkerställt att antagningsprocessen leder till att de mest lämpade kandidaterna antas. Bristerna beror bland annat på att Polismyndigheten inte har tagit fram en heltäckande arbetsanalys av vilka egenskaper en polis bör ha. Därmed saknas det till viss del underlag för beslut om vilka tester och gränsvärden som bör ingå i antagningsprocessen.

– En arbetsanalys av vad som krävs i polisyrket är en grundläggande förutsättning för att kunna identifiera nödvändiga egenskaper och utbildningskrav för blivande poliser, säger Linda Jönsson, projektledare för granskningen.

Den så kallade falluckeprincip som innebär att de prövande måste bli godkända i varje test för att komma vidare i antagningsprocessen är problematisk när gränsvärdena baseras på osäkra underlag.

Övriga nordiska länder använder istället en sammanvägningsmodell med lägstavärden, vilket har stöd i forskning. Regeringen vill ha ökad mångfald i poliskåren. Granskningens resultat tyder dock på att antagningsprocessen innehåller moment som kan missgynna kvinnor och personer med utländsk bakgrund.

På grund av sekretess kan de psykologer som intervjuar kandidater inte dela information med polisens personal. Det försvårar bedömningsarbetet och innebär en risk för dubbelarbete och överprövning av beslut.

Nuvarande antagningsprocess ökar således risken att lämpade kandidater underkänns på oklara grunder och att olämpliga kandidater antas.

Kostnaden för antagningsprocessen är dessutom betydligt högre i Sverige än i övriga nordiska länder. Det beror bland annat på att regeringen har instruerat Plikt- och prövningsverket att ha kapacitet för 8.800 prövningar om året, vilket kräver hög bemanning året runt, trots att endast 65 procent av prövningsplatserna har nyttjats.

Riksrevisionen konstaterar också att regeringens beslut om att kraftigt öka antalet polisanställda inte föregicks av några konsekvensanalyser, vare sig för dimensioneringen av polisutbildningen eller hur det påverkar antagningsprocessen.

– När statliga verksamheter kraftigt ska utökas så uppstår ofta effektivitetsproblem. Beslut behöver därför alltid föregås av en analys av hur risker och utmaningar ska hanteras. Så har inte skett i det här fallet, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Rekommendationer i korthet
Regeringen rekommenderas att genomföra en översyn av det nuvarande tillväxtmålet för Polismyndigheten samt finansieringen av Plikt- och prövningsverkets polisprövningar.

Polismyndigheten bör bland annat
• ta fram en arbetsanalys som grund för vilka egenskaper och förmågor som krävs i polisyrket
• säkerställa att ingen grupp diskrimineras
• utreda hur nuvarande urvalsmetod kan ersättas med en  sammanvägningsmodell
• ersätta möjligheten till prövning året om med prövning inför varje terminsstart
• utveckla förmågan att identifiera olämpliga personer och förhindra att de
söker igen.

Dessutom bör Plikt- och prövningsverket och Polismyndigheten gemensamt utveckla samarbetet så att de kan dela relevant information om de prövandes lämplighet.

Se rapporten för fullständiga rekommendationer.
Rapporten finns på Riksrevisionens webbplats
Antagningen till polisutbildningen (RiR 2025:13)

Upplagd text o foto: Barbro Ericson