Bristande effektivitet i premiepensionssystemet ger lägre pensioner

nyheter

Premiepensionssystemet är en viktig och växande del av det allmänna pensionssystemet, som i stort har inneburit en bra värdeutveckling av pensionskapitalet i Sverige.

Ett antal problem har dock uppmärksammats de senaste åren. Mot den bakgrunden har Riksrevisionen granskat om systemet tillvaratar spararnas intressen och – givet spararnas val av fonder – leder till så höga pensioner som möjligt.

Riksrevisionens granskning visar att förvaltningen via privata fondförvaltare brister i effektivitet. Ett av tecknen på det är att det samlade premiepensionskapitalet skulle ha varit fyra procent större idag, om det hade förvaltats i så kallade passiva indexfonder – en förvaltningsform som kan bedrivas till låga avgifter, men ändå ge en förhållandevis god avkastning.

Systemets effektivitet påverkas också negativt av spararnas passivitet. Granskningen visar att det stora flertalet sparare inte reagerar när fonderna höjer sina avgifter, utan behåller sitt pensionskapital i samma fond. Detta är problematiskt då spararnas aktiva fondval antas vara den mekanism som sorterar bort fondförvaltare som är mindre duktiga på att förvalta spararnas medel till låga avgifter.

– Systemet förutsatte att spararna skulle vara aktiva, men de mekanismerna verkar inte fungera som det var tänkt. Sammantaget innebär det att sparare som valt privata fonder på fondtorget på sikt riskerar att få betala en hög avgift i förhållande till värdeutvecklingen på sparkapitalet, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

I granskningen konstateras även att så kallade fond-i-fond-lösningar leder till i genomsnitt högre avgifter utan att ge förbättrad värdeutveckling.

– Det är bekymmersamt eftersom fond-i-fond-lösningar har ökat till att idag omfatta drygt en fjärdedel av sparkapitalet som förvaltas av privata fonder, säger Daniel Hallberg, projektledare för granskningen.

Problemen förvärras av att ingen myndighet har ett uttalat ansvar för att följa upp och utvärdera kostnadseffektiviteten hos fonderna, och att ansvarsfördelningen mellan tillsynsmyndigheterna inte är tillräckligt tydlig.

Riksrevisionens bedömning är att tillsynsmyndigheterna behöver bättre verktyg för att säkerställa att premiepensionsförvaltningen sker kostnadseffektivt och för spararnas bästa.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar Pensionsmyndigheten att utveckla verktyg för löpande utvärdering av kostnadseffektiviteten inom pensionsförvaltningen i premiepensionssystemet.

Regeringen rekommenderas att höja kraven på att de fondbolag som vill ingå i systemet redovisar samtliga kostnader, samt att ge Pensionsmyndigheten i uppdrag att genomföra regelbundna utvärderingar av kostnadseffektiviteten i premiepensionssystemet.

Fakta: Premiepensionssystemet

Sparande i premiepensionsfonder är obligatoriskt och omfattar fondsparande för drygt sju miljoner svenskar. Hösten 2018 fanns det drygt 800 fonder registrerade i systemet, som totalt förvaltade pensionssparande för 1 200 miljarder kronor. Granskningen avser sparandet som förvaltas av privata fondförvaltare på premiepensionens fondtorg, vilket omfattar drygt 700 miljarder kronor. Övrigt sparande, som sköts av förvalsalternativet AP7 Såfa, ingår inte i granskningen. Granskningen har studerat perioden 2000–2017.

Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används.