Beslut om delegering av skyddsjakt på järv
nyheter
2017-12-20 Naturvårdsverket överlämnar rätten att besluta om skyddsjakt på järv med en tydlig vägledning om att omfattningen behöver minimeras för att uppnå gynnsam bevarandestatus.Dagens beslut innebär att länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och hela det mellersta förvaltningsområdet får fatta beslut om skyddsjakt på järv. Delegeringen gäller från 1 januari 2018 till och med den 31 maj 2018 och innebär att de berörda länsstyrelserna ges möjlighet att besluta om skyddsjakt för att förhindra allvarlig skada, uppges i ett Pressmeddelande.
– Naturvårdsverket väljer att delegera rätten för dessa länsstyrelser att fatta beslut om skyddsjakt på järv, med en tydlig vägledning om att omfattningen av skyddsjakt behöver minimeras. Detta så att järven kan uppnå gynnsam bevarandestatus på nationell nivå, säger Marcus Öhman, chef viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket ska kontinuerligt bedöma om överlämnandet av rätten att fatta beslut om skyddsjakt till länsstyrelserna försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos arterna eller om möjligheten utnyttjas i för stor omfattning. Dagens beslut om delegering tar hänsyn till det underlaget.
Järven har inte gynnsam bevarandestatus
Landets järvpopulation har enligt inventeringarna först minskat efter 2012 och sedan haft en uppgång 2017. Antalet järvar ligger i dag fortfarande under nivån för gynnsam bevarandestatus. Under 2017 avlivades 10 järvar i samband med skyddsjakt och utöver detta uttag har länsstyrelserna beviljat skyddsjakt som sannolikt skulle medföra en minskning av järvpopulationen på nationell nivå. För att återfå gynnsam bevarandestatus behöver järvstammen öka till över 600 individer i Sverige.
Förutsättningar för delegering
Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland samt Dalarna har försäkrat att de kommer att följa Naturvårdsverkets vägledning om att skyddsjakt efter järv ska bedrivas så att gynnsam bevarandestatus uppnås och att möjligheten till skyddsjakt inte ska nyttjas i för stor omfattning. Det finns därför skäl att till dessa län delegera rätten att fatta beslut om skyddsjakt på järv t o m maj 2018.
Länsstyrelsen i Jämtland fattade i oktober beslut om förebyggande skyddsjakt på 13 järvar. I december upphävde Förvaltningsrätten i Luleå det beslutet. Länsstyrelsen står fast vid sina bedömningar och har för avsikt att överklaga förvaltningsrättens dom. Mot den bakgrunden finns det skäl att inte delegera rätten att fatta beslut om skyddsjakt på järv till Länsstyrelsen i Jämtlands län i nuläget. Beslutet innebär att det är Naturvårdsverket som handlägger ansökningar om skyddsjakt på järv i Jämtlands län från den 1 januari 2018.
Beslutet om delegering följer den politik som fastställdes i december 2013 om att regionalisera rovdjursförvaltningen när detta är möjligt och lämpligt. Enligt den gällande rovdjurspolitiken är det en styrka att beslut om skyddsjakt efter björn, varg, lodjur och järv fattas regionalt, nära de som berörs av besluten.
– Ett mål med viltförvaltningen är att ha hållbara viltpopulationer. Gynnsam bevarandestatus innebär att en art är livskraftig på lång sikt. Eftersom järven inte har gynnsam bevarandestatus behöver vi vara försiktiga med hur vi förvaltar arten. Därför är det nödvändigt med en aktiv dialog mellan Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser. Detta är viktig inte minst för att kunna göra korrekta beslut vad gäller delegering av jaktbeslut, säger Marcus Öhman, enhetschef på Viltförvaltningsenheten vid Naturvårdsverket.