Ären­de­slag justeras nedåt på grund av pandemin

nyheter

– Samtidigt är osäkerheten nu betydande. Allt hänger på hur långvariga pandemins effekter blir, säger Migrationsverkets planeringschef Henrik Holmer i ett Pressmeddelande.

Pandemins effekter avspeglar sig nu på flera sätt när det gäller Migrationsverkets verksamhet. Globalt försämrade möjligheter att resa, inreseförbud till EU inklusive Sverige och försämrade möjligheter att besöka svenska ambassader påverkar framför allt antalet nya asyl-, viserings- och arbetstillståndsärenden.

”Ett förenklat anta­gande”

Eftersom det i nuläget inte går att veta hur långvarig pandemin och restriktionerna blir har Migrationsverket behövt göra ett antagande om detta i prognosen, för att kunna göra framåtsyftande bedömningar och beräkningar gällande verksamheten. Antagandet utgår ifrån att reserestriktionerna runtom i världen börjar lättas under sommaren.

– Det är ingen bedömning, utan ett förenklat antagande för att i prognosarbetet kunna hantera en osäker och föränderlig situation. Det här antagandet kan komma att behöva justeras, vilket vi i så fall återkommer till i vår juliprognos. Vi följer utvecklingen och vidtar åtgärder löpande för att säkra vår verksamhet och bidra till minskad smittspridning, säger Henrik Holmer.

Färre asyl­sö­kande

Antalet asylsökande har näst intill halverats sedan slutet av mars. Nedgången är en direkt följd av de försämrade möjligheterna att resa. Utifrån antagandet att restriktionerna börjar lättas i sommar, bedömer Migrationsverket därför att planeringsantagandet sänks från cirka 23 000 asylsökande till 21 000 i år. De allra flesta som söker asyl nu, när reserestriktionerna gäller, är personer som redan befann sig i Sverige när pandemin bröt ut.

Henrik Holmer betonar att antalet asylsökande kan bli betydligt lägre om restriktionerna blir mer långvariga.

– Om restriktionerna kvarstår kan vi landa på ned mot, eller till och under, 10 000 asylsökande i år. Å andra sidan kan vi komma att se en snabb ökning igen om restriktionerna skulle börja lättas, säger han.

Förutom reserestriktionerna bedömer Migrationsverket att osäkerheten kring relationen mellan EU och Turkiet ökat den senaste tiden, vilket skulle kunna påverka antalet asylsökande till Sverige. I nuläget hindrar Turkiet migrantrörelser mot Grekland, men har samtidigt flaggat för att man inte kommer att hindra gruppen från att röra sig mot EU efter att pandemin upphört.

Åter­vän­dandet minskar

Återvändandet, alltså den verksamhet som rör personer som ska lämna landet efter att avslaget vunnit laga kraft, bedöms också påverkas under året. Även här är det de försämrade resemöjligheterna som ligger bakom att Migrationsverket sänker prognosen. Antalet personer som återvänder självmant väntas i år bli 7 000, vilket är 3 000 färre än vad som bedömdes i februariprognosen.

– Även på det här området är reserestriktionernas längd en helt avgörande faktor. Det är också osäkert i vilken utsträckning flygkapaciteten kommer att kunna återgå till tidigare nivåer, säger Henrik Holmer.

Färre söker arbets­till­stånd

När det gäller tillståndsärenden bedöms dessa minska som en följd av pandemin. Prognosen för antalet inkomna nya arbetstillståndsärenden sänks med 6 000 till 51 000 i år jämfört med förra prognosen. Svårigheterna att resa till Sverige, men också svårigheter att besöka svenska ambassader i utlandet, är viktiga faktorer.

Mer pengar till domsto­larna

När det gäller prognosen för verkets ekonomi leder regeringens besked i vårändringsbudgeten om ett tillskott till Domstolsverket till en besparing hos Migrationsverket.

– En högre kapacitet hos domstolarna att handlägga migrationsärenden bidrar till färre inskrivna och kortare vistelsetider i Migrationsverkets mottagning. För hela prognosperioden till och med 2023 beräknas besparingen bli 480 miljoner kronor i mottagningskostnader inklusive ersättningar till kommuner och landsting, säger Henrik Holmer.

Upplagt: Barbro Ericson