
Pressbild Naturvårdsverket.
Antalet vargar kan sänkas men det förutsätter en stärkt förvaltning
nyheter
2025-03-14 Det är möjligt att minska vargstammen och bibehålla gynnsam bevarandestatus. Men förutsättningen är en stärkt förvaltning. Förbättrad övervakning av den genetiska statusen, individanpassad förvaltning och flytt av varg är några av de åtgärder som kan krävas. En minskning av vargstammen behöver dessutom ske stegvis.Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda och lämna förslag på vilka ytterligare förvaltningsåtgärder som krävs för att den svenska vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer.
– De förslag till åtgärder som vi redovisar idag kan göra det möjligt att sänka vargens referensvärde. I linje med uppdraget redovisar vi även uppskattade kostnader som åtgärderna kan medföra för den regionala förvaltningen och en skattning av hur lång tid det kan ta innan åtgärder kan vara på plats. säger Mona HansErs, enhetschef vid Viltanalysenheten.
Ytterligare förvaltningsåtgärder på tre olika nivåer
Naturvårdsverket presenterar tre olika nivåer för sänkt referensvärde. Omfattningen av åtgärderna, kostnaderna och tidsåtgången ökar ju lägre referensvärdet ligger. Behovet av ytterligare förvaltningsåtgärder ökar även successivt, för att säkerställa populationens långsiktiga överlevnad och genetiska status. EU:s vägledning om art- och habitatdirektivet angående referensvärden för en art anger att referensvärdet ska vara högre än minsta livskraftig population. För varg är minsta livskraftiga population i Sverige cirka 170 individer. Naturvårdsverket konstaterar att en minskning av antalet vargar skulle kunna leda till stora krav på utökad övervakning och detaljförvaltning av populationen.
Förvaltningsåtgärder vid sänkt referensvärde
Naturvårdsverket redovisar ytterligare förvaltningsåtgärder inom bland annat följande områden, där även kostnader och genomförbarhet har analyserats:
Vid en mindre vargpopulation blir det viktigt att genetiskt värdefulla individer överlever och reproducerar sig. Detta kräver en mer individbaserad förvaltning med ökad mängd DNA-analyser. För att få dessa data behövs ökat fältarbete, ökad genetisk provtagning och fördjupade genetiska analyser.
Vid en minskad populationsstorlek kan flytt av varg inom Sverige behöva utökas. För att möjliggöra flytt av varg föreslås att en möjlighet till GPS-märkning av vargar i förvaltningssyfte införs genom ändringar i jaktlagen och jaktförordningen.
För att möjliggöra en mer individanpassad licensjakt föreslår Naturvårdsverket ändringar i jaktförordningen. Bland annat föreslås att datumgränsen för beslut om licensjakt tas bort, så att beslut kan ändras vid nya omständigheter.
Stegvis sänkning viktig
Naturvårdsverket betonar behovet av att införa och utvärdera effekten av ytterligare förvaltningsåtgärder innan det säkert kan konstateras att en minskning av vargstammen inte försämrar populationens biologiska förutsättningar till överlevnad.
– För att bibehålla den gynnsamma bevarandestatusen, och därmed möjligheterna till aktiv förvaltning genom jakt, behöver en minskning av vargstammen göras stegvis, säger Carl-Johan Lindström, enhetschef vid Viltförvaltningsenheten.
Bedömningarna om kostnader och genomförbarhet har gjorts med underlag från länsstyrelser, Sametinget, det skandinaviska vargforskningsprojektet SKANDULV och Grimsö genetiska laboratorium (SLU).
Upplagd text: Barbro Ericson
Kommentarer är avstängda.