Brister i arbetet mot spridning av nationella prov

nyheter

Nationella prov genomförs i grundskolan, gymnasiet och komvux (inklusive sfi). Proven är ett stöd för lärare vid betygssättningen. En lagändring från 2018 understryker provresultatens betydelse för elevernas betyg.

Det har under senare år blivit allt vanligare att nationella prov läcker ut i förväg, och rektorer har vid upprepade tillfällen behövt använda ersättningsprov. Riksrevisionen har därför granskat Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov.

Granskningen visar att Skolverket saknade en systematisk process för riskhantering och inte utredde möjliga åtgärder i tillräcklig utsträckning när nationella prov började läcka i större omfattning. Bristerna i Skolverkets riskhantering blev som allra tydligast under 2017 när rekordmånga prov spreds.

– Det är först under 2018 som Skolverket har utvecklat en ändamålsenlig process som bygger på systematisk och omfattande riskanalys. Nästa steg är att följa upp att åtgärderna leder till en minskad risk för spridning, säger riksrevisor Helena Lindberg.

– Frågan är viktig eftersom proven har stor betydelse för elevernas betyg. Spridningen riskerar att skada provens legitimitet och förtroendet för betygssättningen, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Från hösten 2018 bedöms Skolverket ha de verktyg som behövs för att systematiskt analysera risker för otillåten spridning, samt beredskap och rutiner för att minimera skadan om spridning skulle ske.

En kvarstående brist är dock att det saknas tydliga riktlinjer för om och när polisen ska kontaktas vid otillåten spridning. Hittills har de polisanmälningar som gjorts inte lett till några rättsliga åtgärder, bland annat eftersom något brott inte har kunnat bevisas.

År 2022 ska Skolverket ha digitaliserat proven. Detta innebär dock inte att arbetet med att förhindra spridning kan avstanna.

– Oavsett provformat behöver Skolverket analysera riskerna i alla steg i provhanteringen, ta fram träffsäkra åtgärder och samarbeta med Skolinspektionen, polisen och skolor, säger Elin Sundberg, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen bedömer att Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning av provhanteringen görs i enlighet med myndighetens uppdrag, men konstaterar att komvux ännu inte omfattats. Detta trots att det finns en förhöjd risk för otillåten spridning i vuxenutbildningen där provperioderna är längre än i grund- och gymnasieskolan.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar bland annat att Skolverket säkerställer att genomförda åtgärder för att minska risken för otillåten spridning följs upp och bedöms, samt klargör när och hur anmälan ska göras till Skolinspektionen eller Polisen.

Skolinspektionen rekommenderas att ytterligare utreda behovet av tillsyn av hanteringen av de nationella prov som genomförs i komvux.

Fakta: Otillåten spridning av nationella prov

Mellan 1995 och 2014 var nationella prov sällan spridda i stor omfattning. Från våren 2015 har spridningen dock vuxit i omfattning, framför allt via sociala medier. I fyra fall 2017 var spridningen så stor att Skolverket rekommenderade alla skolor att använda ersättningsprov, något som tidigare bara hänt undantagsvis. Våren 2018 skedde det sex gånger. Ytterligare spridning har skett under hösten.

Spridningen har framför allt skett via sociala medier, men pappersprov har vid några tillfällen sålts till elever. Hur spridningen har startat är för det mesta okänt. Vid enstaka fall har prov stulits från skolor, eller lärare felaktigt kopierat prov och av misstag spridit dem till elever. Delar av ersättningsprov har av misstag publicerats på provkonstruktörernas webbplatser.

Skolverket känner inte till något otillåten spridning från tryckerier eller under distribution. Risken för spridning bedöms vara störst på skolorna.

Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används.