Sju månader efter pandemins utbrott har ett nytt läge infunnit sig på Migrationsverket. Färre asylsökande, färre platsbesök och fler utredningar på distans är några av de förändringar som skett det senaste halvåret.

 

– Det går fortfarande inte att med säkerhet förutspå hur restriktionerna världen över kommer att utvecklas, vilket gör prognosarbetet alltmer komplext, säger Henrik Holmer, planeringschef på Migrationsverket.

Sedan pandemins utbrott har antalet personer som tagit sig till Sverige för att söka skydd varit förhållandevis lågt. Efter sommaren har det dock skett en viss ökning av antalet asylsökande. Utvecklingen hänger ihop med en uppluckring av de reserestriktioner som infördes under våren främst inom Europa, vilket har gjort det något lättare att resa in i Sverige. Smittspridningen ökar dock snabbt just nu, särskilt i södra Europa. Det har inneburit att flera länder har infört nya restriktioner.

– Dessutom bedömer vi att det tillfälliga inreseförbudet till EU, som gäller till och med den 31 oktober, sannolikt kommer att förlängas, säger Henrik Holmer.

Bedömningen är att antalet asylsökande i år blir omkring 13 500, vilket är 500 fler jämfört med föregående prognos, från juli i år. Antalet asylsökande i år väntas därmed bli det lägsta sedan millennieskiftet.

Färre inskrivna i mottagningssystemet
I budgetpropositionen för 2021 föreslås ett flerårigt tillskott till migrationsdomstolarna. Därmed räknar Domstolsverket med att domstolarna kan avgöra betydligt fler asylmål de kommande åren jämfört med juliprognosen.

– Migrationsverket har tidigare betonat vikten av att migrationsdomstolarna tilldelas högre anslag. Det viktigaste i detta är naturligtvis att de sökande snabbare får beslut i sina ärenden. Men en snabbare domstolshantering kommer också att leda till att antalet inskrivna hos Migrationsverket fortsätter att minska, vilket leder till väsentligt lägre utgifter för mottagningen, säger Henrik Holmer.

Mindre justeringar i de olika ärendeslagen
Justeringarna i samtliga ärendeslag är förhållandevis små jämfört med juliprognosen. Inkomna anknytningsärenden och medborgarskapsärenden väntas bli färre än vad som tidigare prognosticerats, medan inkomna arbetsmarknadsärenden ser ut att bli något fler i år.

– Det är svårt att säga hur efterfrågan på utländsk arbetskraft kommer att utvecklas under året som kommer. Det beror bland annat på hur den svenska arbetsmarknaden utvecklas och på hur länge inreseförbudet till EU, som även gäller för de flesta arbetstagare, kommer att finnas kvar, säger Henrik Holmer.

Återvändandearbetet går bättre än väntat
Komplexiteten och arbetsinsatsen vid varje genomförd utresa har ökat betydligt på grund av pandemin, med bland annat inställda flighter och krav på aktuellt covid-19-testintyg i samband med utresa.

Trots detta, och trots de reserestriktioner som funnits under året, har det självmana återvändandet kommit igång i större omfattning än väntat under sensommaren och inledningen av hösten. Därmed höjs prognosen för antalet personer som återvänder jämfört med föregående prognos.

Kommunmottagande
Prognosen för antalet kommunmottagna nyanlända är i stort sett oförändrad jämfört med föregående prognos. I år beräknas knappt 16 000 nyanlända tas emot och drygt 17 000 under nästa år. På grund av pandemiläget är osäkerheten fortfarande högre än normalt, särskilt när det gäller antalet inresta anhöriga och kvotflyktingar.

Mottagande av kvotflyktingar
Migrationsverket har i uppdrag att överföra 5 000 kvotflyktingar till Sverige i år. Även om myndigheten just nu arbetar för att fullfölja årets uppdrag är det osäkert om det är möjligt i praktiken på grund av omständigheter kopplat till pandemin. Prognosen för antalet överföringar skrivs därför ned till cirka 4 500 för i år. Hittills i år har cirka 2 000 kvotflyktingar kommit till Sverige. Beroende på hur förutsättningarna utvecklas kan det i slutändan bli färre än 4 500 personer. Prognosen för 2021 kvarstår tillsvidare på 5 000 personer.

Ny lagstiftning på nationell och europeisk nivå kommande år
Den tillfälliga lagen gäller till och med den 19 juli 2021. Därefter kommer utlänningslagen att återinträda om inte riksdagen innan dess antar en annan migrationslagstiftning. I september i år lade även EU-kommissionen fram ett förslag på en ny europeisk migrations- och asylpolitik. I avvaktan på den fortsatta lagstiftningsprocessen på nationell nivå i Sverige och inom EU tas ingen hänsyn i denna prognos till varken migrationskommitténs eller EU-kommissionens förslag.

Upplagd text o Foto: Barbro Ericson