Styrelsen för RSMH i Strömsund fr. Malou Mattsson kassör, Marie Lundquist ordförande och Månica Näslund sekreterare. Foto: Cathrine Blixth.

Styrelsen för RSMH i Strömsund fr. Malou Mattsson kassör, Marie Lundquist ordförande och Månica Näslund sekreterare. Foto: Cathrine Blixth.

Våga prata om psykisk ohälsa

nyheter

2019-04-10 -Vi måste våga prata om psykisk ohälsa säger Malou Mattsson som är en av de som är drivande i den nystartade föreningen RSMH Strömsund. RSMH står för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

Föreningen kom igång 1 januari i år men idén grundades redan i höstas. Det började med att Månica kontaktade Tore Hansson som är styrelseordförande för RSMH i Backe och berättade att de hade tankar om att starta upp här i Strömsund.

– Han blev eld och lågor och tyckte att det var som en skänk från ovan, säger Månica.

– Tanken har funnits länge att finnas som kamratstöd för folk som inte tar sig ut. Det är ju ett stort handikapp. Det syns att du brutit ett ben men det syns inte på de som mår psykiskt dåligt att de mår dåligt. Många lever tex med sorg. Sorg över att man mist någon eller sorg över att en närstående inte mår bra eller att man själv lider av ett handikapp. Det är viktigt att fånga upp dem framhåller Malou som är utbildad i sorgebearbetning. Jag ger dem redskap för att hantera sin sorg, att släppa taget om sorgen och ställa frågan: ser du inget positivt i det här utan att ha det här stora oket på dig. Att våga prata om det. Få små pusselbitar så man kan se det ur en annan synvinkel.

-Det är en svår grupp att nå och man behöver inte yppa vad man lider av, säger Månica.

– Medlemmarna får bestämma själva om de vill berätta. Vill de berätta så lyssnar man säger Malou.

– Föreningen skall fungera som en mötesplats där det finns möjligheter att delta i olika aktiviteter som medlemmarna själva ska få ansvara för i den mån de kan. Vi tar det i små etapper säger Marie.

– Vi kommer ordna olika studiecirklar tex musikafton, målarkurs och släktforskning. Vi vill ha reda på vad medlemmarna vill, säger Malou.

Eva (fingerat namn) är 28 år och kommer från Strömsund. Hon fick diagnosen bipolär sjukdom för fem år sedan. Hon vill berätta om sin vardag med sjukdomen. Vi får ta del av ett avsnitt ur hennes dagbok.

-Folk brukar säga att de hatar måndagar. De skulle bara veta att det för en person med bipolär sjukdom ibland känns som om det är måndag hela veckan. Kanske i flera veckors tid innan det vänder, säger Eva.

”Jag saknar balans i min vardag. Jag är aldrig lagom glad eller lagom ledsen eller lagom på något vis. Det går från deprimerat läge till eufori på en kort stund och sen tillbaka. Jag kan aldrig förbereda mig på något. Vissa dagar känns det som jordens jobbigaste uppgift att bara kliva ur sängen, borsta tänderna och gå till jobbet. Trots att jag dagen innan var så full av energi och kände att jag kunde bära världen på mina axlar så har humöret växlat över natten och när jag står där i hallen på morgonen och är på väg ut så känns jackan så tung, allt känns tungt och motigt och jag vet varken ut eller in. Jag vet att jag ska träffa folk ute, på jobbet, jag kommer få nya arbetsuppgifter idag. Jag kallsvettas. Håller jag på att få en hjärtinfarkt? Hjärtat rusar och jag blir yr. Nej det är panikångest igen! Inte idag….igen. Det finns folk som väntar på mig och som förväntar sig att jag ska göra mitt jobb, men där i hallen ser jag hur tröskeln mot utgången växer sig hög. Allt låser sig. Varför kan jag inte få slippa denna börda? Varför ska det alltid bli så här? Jag sviker andra och jag sviker mig själv. Jag ringer och sjukanmäler mig. Jag går till den enda trygga platsen just då, sängen. Dagen efter vaknar jag och ser fram emot varje ny utmaning. Idag vill jag träffa en massa nya spännande människor. Göra upp stora planer. Involvera hela telefonboken. Ordna med en stor fest. Ingen liten fest utan en enorm fest med flera hundra personer. Tankarna rusar genom huvudet och det känns som om jag vore hög på något. Jag är hög på livet och vet ni vad? Det är måndag och det är svarta moln på himlen. Men det gör inget för idag klarar jag vad som helst. Jag hinner jobba, träna, träffa kompisar och prata om roliga saker. På fredag är det fest hos en kompis. Det ser jag verkligen fram emot. På torsdag natt börjar tankarna komma tillbaka, dom där tankarna där alla drömmar grusas. Jag sover bara ytligt. Jag förbannar mig själv för att jag lovat saker till höger och vänster. Inga stora saker egentligen eller de var inte det då jag tog besluten. Jag ska jobba och sen ska jag hem och duscha och byta om och sen hämta en vän för att åka hem till en gemensam vän och och och…Nu dras handbromsen åt hårdare och hårdare för varje timme. Torsdag natt och fredag morgon flyter samman eftersom jag inte sovit ordentligt. Jag sitter på sängkanten och ser dagen framför mig och hur det ska bli. Solen går upp, jag ser den genom fönstret när jag dragit upp persiennen. Alla blir glada av solsken men inte jag. Det är inte en sån dag idag. Jag har en tung dag framför mig……i sängen.”

 

Idag lider cirka en till två procent av Sveriges befolkning av bipolär sjukdom. Personer med bipolär sjukdom upplever olika perioder av humörsvängningar. Hur länge dessa perioder varar och hur kraftiga de är varierar från person till person. Det är vanligt också vanligt att uppleva symptomfria perioder mellan de depressiva och maniska faserna. Symptom för personer som genomgår en depressiv period kan exempelvis inkludera minskat intresse för omgivningen och aktiviteter och känslor av nedstämdhet. Detta leder ofta till problem såsom koncentrationssvårigheter, rastlöshet och sömnsvårigheter. Vissa har så pass kraftiga depressioner att självmordstankar och självmordsförsök förekommer.
Under de maniska depressionerna är känslor av eufori och överaktivitet vanligt förekommande. Detta kan leda till att personen i fråga blir väldigt lättdistraherad, impulsiv och ständigt får nya idéer och planer.Vad som utlöser en manisk eller depressiv period skiljer också från person till person men det är vanligt att stressrelaterade livshändelser har en inverkan. Källa: ahum.se

Vi frågar Eva vad hon tycker om att det startats en förening för kamratskap och gemenskap i Strömsund.

-Jag tycker det låter väldigt bra. Det finns säkert många som mår dåligt psykiskt av olika anledningar och lider i det tysta. Man tror ju alltid att man är ensam. Det är svårt att förklara vad man går igenom. Men jag tror att det är bra med någon sorts sysselsättning där kraven inte är så höga. Man vill ju känna att man duger till något för ens självbild blir väldigt snedvriden och stukad när man mått dåligt en längre tid. Bra initiativ. Jag hoppas på att många söker sig dit.

 

RSMH Har cirka 7000 medlemmar i hela landet.

104 Lokalföreningar där du kan hitta stöd och gemenskap.

I mer än 50 år har RSMH kämpat för allas rätt till ett värdigt liv.

-För 10-15 år sedan pratade man inte om det här med psykisk ohälsa men det har blivit bättre. Skamstämpeln börjar suddas ut, säger Marie.

Föreningen finns idag i ABF´s lokaler i Strömsund men det finns en önskan om en egen lokal med kök för att kunna laga middag och baka tillsammans.

-Det är viktigt att göra vardagliga saker som att vi går ut och handlar tillsammans och lagar mat eller bakar. Det finns de som aldrig kommer aldrig ut annars. Det kan vara en stor grej men lättare att göra tillsammans, säger Marie.

Föreningen Håller till på ABF på Storgatan.

Öppet:

Måndag 10-15

Onsdag 18-21

Fredag 10-15

Medlemmar har rätt att delta i aktiviteter.

Prova på 2 gånger, därefter kostar medlemskort 100:- eller 150:- för familj.

Det går även bra att bli stödmedlem.

Avgiften betalas till BG 5328-3032 märk med ditt namn.

affarsnyttnorr