En grupp norrskogsfolk med driftstekniker Anton Olofsson, 3:e man fr v,  som informerade om Jämtlands Värme.

En grupp norrskogsfolk med driftstekniker Anton Olofsson, 3:e man fr v, som informerade om Jämtlands Värme.

Skogsfolk intresserade av Värmeverkets effekter

nyheter

2018-10-24 Dagens skogsägare är inte längre den person som går ut i skogen och bara gör en avverkning. Nej nu gäller det att sköta skogen efter mallar och genomgående kalkyler. Därför har också intresset och ekonomin från skogsägarna ökat markant de senaste åren. Något som Norrskog vill pränta in i föreningens delägare.

I måndags hade Norrskog kallat medlemmar och icke medlemmar till en informationsträff. Först var  ett besök på Värmeverket i Strömsund där det gavs en genomgående information av driftstekniker Anton Olofsson, bland annat om skogsråvarans betydelse. Därefter blev det samling på Folkets Hus där VD Thord Engström gav en fördjupad presentation av värmeverket. Men också en intressant historik.

Att man i början ville testa att köra panncentralen med torv, som började brytas på Långmarksflon 1985. Tyvärr klarade inte tekniken av att köra igenom torven vintertid när det fanns is och snö i massorna som kom in. Det blev maskinhaveri och allt vad där tillhör. Man konstaterade att något annat måste till. Därför gick man över till fastbränsle, berättar Anton Olofsson.

tn_Tord

Thord Engström visade siffror på att Värmeverket i Strömsund går bra. Och att man är helnöjd över den nyinvigda panncentralen i Gäddede. En stor investering kostnadsmässigt, där kommunen fick bidrag från flera instanser. Just därför att det ansågs miljövänligt och en framtidssatsning. Däremot krävs att kulvertarna i exempelvis Backe  skulle behöva byggas om. Det finns inte möjlighet i dagsläget att hänga på flera abonnenter, det måste till en upprustning av det gamla systemet.

Fjärrvärmepriset i Strömsund ligger bra till i jämförelse med länet och landet i övrigt. Få störningar med avbrott, förra året och under vintern 2018 var det stopp vid fyra tillfällen. Det är acceptabelt, men inte fler än fem avbrott per år, uppger Thord Engström.

Historia Jämtlands Värme

I slutet av 70-talet började Strömsunds kommun utreda om det fanns möjlighet att stötta kommunens träindustrier genom att använda deras spillprodukter till värmeanläggningar.

1981 kontaktades Kommunen av BECE Markkonsult som planerade att bryta torv, under förutsättning att kommunen lovade att bygga värmeverk som skulle kunna ta emot torv. Exploateringen av Långmarksflon påbörjades.

1982 bildar kommunen Strömsunds Värmebolag AB, SVAB. Etapp ett byggs under sommaren och en transportabel panncentral driftsätts utanför Församlingshemmet i Strömsund.

1984 byggs det stora värmeverket. Anläggningen optimeras för stycketorv men anläggningen skall också klara flis utan omfattande ombyggnader.

1985 proveldades värmeverket med torv från Långmarksflon och leverans av fastbränsle startar.

1986 förvärvar Kommunen Jämtlandsvärme JV.

1986/87 övertar JV driften av fjärrvärmeanläggningen i Strömsund från dåvarande SVAB.

1994 upphör torveldningen och verksamheten läggs ner.

2002 fusioneras SVAB in i JV och Graninge går in som minoritetsdelägare med 28 %. Graninge sköter drift och underhåll.

2005 meddelar Graninge att de antingen ville köpa hela JV eller kliva av delägarskapet. Efter diverse förhandlingar köper Kommunen Graninges andel och Jämtlandsvärme AB blir ett helägt kommunalt bolag 2007.

Bolaget har idag sex tillsvidare anställda, VD, 4 driftstekniker och en fastighetsskötare.

I Strömsunds kommun har man värmeanläggningar i Gäddede, Kyrktåsjö, Hoting, Rossön, Backe, Strömsund och Hammerdal. De eldas med varierande bränsle, industriavfall sågspån, kutterspån – pellets och skogsbränsle.

Den här presentationen var informativ. Bland annat att se hela systemet i funktion, från insläppet av skogsprodukten ut till själva värmepannan och vidare till aska. Efter eldningen blir det bara en liten del aska kvar, runt 1 %. Askan körs därefter upp till återvinningscentralen på Lia för deponi, berättar Anton Olofsson.

affarsnyttnorr