Olika bedömning av kvinnor och män vid sjukskrivning,

nyheter

2019-06-12 Olika bedömning av kvinnor och män vid sjukskrivning, trots samma arbetsförmåga, uppges i ett Pressmeddelande. Kvinnor med lindrig eller medelsvår psykisk diagnos sjukskrivs 30 procent mer än män, trots att de bedöms ha samma funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Riksrevisionens granskning visar att sjukförsäkringssystemet inte verkar kunna åstadkomma en likformig bedömning av kvinnor och män.

Kvinnor och män ska behandlas lika i sjukförsäkringen. Trots det har kvinnor under lång tid sjukskrivits betydligt mer än män, och i dag är kvinnors sjukfrånvaro nästan dubbelt så hög som mäns.

Riksrevisionens granskning visar att en inte obetydlig del av skillnaderna i sjukfrånvaro med stor sannolikhet kan förklaras av att kvinnor och män vid vissa diagnoser bedöms olika i sjukskrivningsprocessen.

Slutsatsen baseras på en granskning av sjukskrivning av 60 000 personer i Skåne 2010–2016, varav majoriteten diagnostiserades med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa. Sjukskrivna personer med dessa diagnoser har vuxit i antal och utgör i dag omkring 15 procent av alla pågående sjukfall.

Granskningen visar att kvinnor med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa sjukskrivs 30 procent mer än män, trots att de bedöms ha samma funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning.

Den beräknade skillnaden förefaller inte kunna förklaras av att kvinnor har sämre hälsa än män, eller av att kvinnor och män ofta arbetar i olika yrken och branscher. Tvärtom tyder resultaten på att kvinnor har bättre hälsa än män när bedömningen av funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning beaktats.

Skillnaderna är allra tydligast hos personer i 30–40-årsåldern som inte har barn, är högutbildade med relativt hög inkomst och arbetar i mansdominerade branscher. Inga skillnader mellan könen kan påvisas i typiskt kvinnodominerade branscher som omsorg och hälso- och sjukvård.

– Resultaten visar att skillnaderna i sjukfrånvaro vid lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa delvis beror på att kvinnor och män sjukskrivs olika mycket – trots att deras arbetsförmåga bedöms vara likvärdig, säger Pathric Hägglund, projektledare för granskningen.

En trolig förklaring till skillnaderna är att osäkerheten i bedömningen av arbetsförmåga i dessa diagnoser är extra stor, eftersom objektiva och mätbara data ofta saknas och läkarens bedömning till stor del baseras på patientens egen beskrivning av sin ohälsa.

Granskningen svarar inte på om skillnaderna beror på att kvinnor sjukskrivs mer, eller män mindre, än vad reglerna för sjukförsäkringen tillåter – båda alternativen är möjliga, liksom en kombination av de två.

Granskningen visar att sjukförsäkringssystemet inte verkar kunna åstadkomma en likformig bedömning av kvinnor och män. Det påverkar människors arbetsinkomster, pension och i värsta fall även hälsan. Ytterligare initiativ bör därför tas för att minska dessa skillnader, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Rekommendationer

För att minska osäkerheten i bedömning av patienternas arbetsförmåga rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att återkommande följa upp läkarintygsskrivandet för kvinnor och män vid olika vårdgivare.

Riksrevisionen anser vidare att regeringen bör tillsätta en utredning som ska komma med förslag på hur:

  • hälso- och sjukvården ska få incitament att minska utrymmet för osakliga könsskillnader i sjukfrånvaron,
  • kvaliteten och enhetligheten i läkarintygen kan öka,
  • läkarnas kunskaper om patienternas arbetssituation ska kunna förbättras.

Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används.

affarsnyttnorr