Hälsinge Spån på Alanäs kyrktak

nyheter

2016-09-8 Spåntaket på Alanäs kyrka håller på att tjäras och det är inget jobb som vilken som helst klarar av. Men killarna från Hälsinge Spån är vana att jobba på höjden och kyrktak och torn har blivit något av deras specialitet.

Under en veckas tid har tre killar från företaget Hälsinge Spån jobbat för att tjära kyrktaket. Det är ett gammalt hantverk men det finns inte så många företag i branschen. Vid närmare efterforskning kring både företaget Hälsinge Spån och ett spåntaks gamla traditioner från urminnes tider fanns nedan text på deras Hemsida. Något så intressant att vi tog med en hel del text därifrån.

b@B

-Vi är specialiserade på att tillverka, reparera och underhålla alla typer av spåntak och spånbeklädda fasader främst på kyrkor, klockstaplar och andra kulturella byggnader.

Takspån har en lång historik och det fanns redan under antiken. Både Plinius d ä och Vitruvius nämner scandula, takspån. I Sverige har man via tekniska undersökningar konstaterat furutakspån från 1137 på Skaga kapell, Undenäs socken, Karlsborgs kommun. Takspån kan delas in i två typer. Tunnspån, som även kallas pärt, spiller, spilkspån, stickor, springestickor, tyrstickor, olika namn från olika delar av landet.

Tunnspån tillverkas i tre olika varianter, späntade, hyvlade samt sågade spån. Tunnspånen görs cirka 5 – 7 mm tjocka och utvinns från gran, fura, asp och al. Historiskt sett så var tunnspån vanligast beroende på två faktorer, kostnad samt tillverkningsteknik och sannolikt nästan varje by i Sverige har haft någon form av tillverkning för tunnspån. Spånen läggs i huvudsak naturella och har en livslängd på 15 till 40 år. Kyrkspån, även kallat stavspån skiljer sig från tunnspånen på så sätt att de är tjockare i ena änden vilket ger dem ett kilformat utseende. Vanligaste utformingen är runt 25 mm tjock i den främre delen och 8 mm i änden. Bredd och längd varierar beroende på spånmodell men generellt är de 70-120 x 400 mm.

Spånen tillverkas i huvudsak av stamblock från fura men det förekommer även sågade kyrkspån från gran. Ek är mycket sällsynt i Sverige, den finns både som spjälkad och sågat kyrkspån. För att få absolut bästa kvalitet skall kyrkspånen spjälkas. Då bevarar man virkets fiberstruktur och man får därigenom ett mycket motståndskraftigt kyrkspån. Spjälkningen skall ske så att kyrkspånet har stående årsringar och skall minimum ha 14 årsringar per tum (24mm). Sågade kyrkspån kan tillverkas av fura eller gran.

Vid tillverkning av sågade spån perforeras fiberstrukturen och de får då en utformning som kan liknas vid ett sugrör. Det innebär en kortare livslängd då rötan enklare angriper trät. Kyrkspånet doppas i dalbränd trätjära och skall underhållas med tjärstrykningar i cykler om 3 – 10 år, allt beroende på väder, vind och vegetation mm, står att läsa på företagets Hemsida.

Och nu är det Alanäs kyrktak som får en välförtjänt smörjelse för att hålla ytterligare ett antal år.

 

 

affarsnyttnorr